Toksahkungnawk 4

1 Nihnik mah kaminawk khaeah lokthuih hoi li naah, qaimanawk, tempul thungah toksah kaminawk hoi Sadusinawk nihcae khaeah angzoh o,

Medan de ännu talade till folket, kommo prästerna och tempelvaktens befälhavare och sadducéerna över dem.

2 patoeh ih kami hnik mah kaminawk to patuk hoi moe, duekhaih thung hoi kangthawk let Jesu kawng to thuih hoi pongah, nihcae loe palungphui o.

Ty det förtröt dem att du undervisade folket och i Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda.

3 Nihcae mah patoeh ih kami hnik to naeh o, niduem boeh pongah, nihnik to khawnbang karoek to thongim pakhrak o.

Därför grepo de dem nu och satte dem i fängsligt förvar till följande dag, eftersom det redan var afton.

4 To tiah oh langlacadoeh, lok thaih pop parai kaminawk mah tanghaih to tawnh o; to naah tang kaminawk sang pangato phak o.

Men många av dem som hade hört vad som hade talats kommo till tro; och antalet av männen uppgick nu till vid pass fem tusen.

5 Khawnbang phak naah loe, ukkungnawk, kacoehtanawk hoi ca tarik kaminawk,

Dagen därefter församlade sig deras rådsherrar och äldste och skriftlärde i Jerusalem;

6 kalen koek qaima Anna, Kaiapha, Johan, Alexander hoi kalen koek qaima ih imthung takoh boih Jerusalem ah amkhueng o.

där voro då ock Hannas, översteprästen, och Kaifas och Johannes och Alexander och alla som voro av översteprästerlig släkt.

7 Nihnik to kaminawk salakah suek o moe, Naa ih sakthaihaih hoiah maw, to tih ai boeh loe mi ih ahmin hoiah maw hae hmuen hae na sak hoi? tiah lok a dueng o.

Och de läto föra fram dem inför sig och frågade dem: "Av vilken makt eller i genom vilket namn haven I gjort detta?"

8 Piter loe Kacai Muithla hoiah koi moe, nihcae khaeah, Nangcae kami ukkungnawk hoi Israel kacoehtanawk,

Då sade Petrus till dem, uppfylld av helig ande: "I folkets rådsherrar och äldste,

9 vai hniah tha kahnaem kami maeto nuiah kahoih hmuen sak pongah kawbangah maw ngan a tui, tiah lokdueng han ih nang kawk o nahaeloe;

eftersom vi i dag underkastas rannsakning för en god gärning mot en sjuk man och tillfrågas varigenom denne har blivit botad,

10 nangcae hoi Israel kaminawk boih mah, hae hmuen hae panoek o ah, thinglam pongah na takhing o boeh, toe Sithaw mah duekhaih thung hoiah pathawk let ih, Nazareth Jesu Kri rang hoiah ni nangcae hma ah angdoe hae kami hae ngan a tui.

så mån I veta, I alla och hela Israels folk, att det är genom Jesu Kristi, nasaréens, namn, hans som I haven korsfäst, men som Gud har uppväckt från de döda -- att det är genom det namnet som denne man står inför eder frisk och färdig.

11 Hae loe nangcae imsah kaminawk mah na pahnawt o sut ih thlung ah oh, to thlung loe kahoih koek im takii ih thlung ah angcoeng boeh.

Han är 'den stenen som av byggningsmännen' -- av eder själva -- 'aktades för intet, men som har blivit en hörnsten'.

12 Kalah pahlonghaih roe om ai: van tlim ah kaom kaminawk thungah aicae pahlong thaih ahmin kalah tidoeh om ai, tiah a naa.

Och i ingen annan finnes frälsning; ej heller finnes under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kunna bliva frälsta."

13 Piter hoi Johan loe ca amtuk ai kami, kami rumram ni, tito nihcae mah panoek o moe, nihnik ih misahoihaih to hnuk o naah, nihcae loe dawnrai o; toe nihcae mah hae kami hnik loe Jesu hoi nawnto kaom kami ni, tito panoek o.

När de sågo Petrus och Johannes vara så frimodiga och förnummo att de voro olärda män ur folket, förundrade de sig. Men så kände de igen dem och påminde sig att de hade varit med Jesus.

14 Nihnik hoi nawnto angdoe ngantui kami to doeh a hnuk o, toe anih hanah loe kawbangah doeh naa o ai.

Och när de sågo mannen som hade blivit botad stå där bredvid dem, kunde de icke säga något däremot.

15 Toe nihnik to lokcaekhaih ahmuen hoiah tacawtsak pacoengah, angmacae hoi angmacae lok angdueng o,

De befallde dem alltså att gå ut från rådsförsamlingen. Sedan överlade de med varandra

16 hae kami hnik hae kawbangmaw a sak o han? Nihnik mah sak ih dawnrai hmuen loe Jerusalem ah kaom kaminawk boih mah hnuk o boeh, to pongah aicae mah aek thai mak ai boeh.

och sade: "Vad skola vi göra med dessa män? Att ett märkligt tecken har blivit gjort av dem, det är ju uppenbart för alla Jerusalems invånare, och vi kunna icke förneka det.

17 Kaminawk salakah amthang let han ai hoi hae kami ih ahmin hoiah mi khaeah doeh lok a thuih hoi han ai ah, nihnik to pazih si, tiah a thuih o.

Men för att detta icke ännu mer skall komma ut bland folket, må vi strängeligen förbjuda dem att hädanefter i det namnet tala för någon människa."

18 To pongah nihnik to a kawk o moe, Jesu ih ahmin hoiah patuk moe, lok roe thuih han ai ah lokthuih pae o.

Därefter kallade de in dem och förbjödo dem helt och hållet att tala eller undervisa i Jesu namn.

19 Piter hoi Johan mah nihcae khaeah, Sithaw mikhnuk ah Sithaw ih lok tahngaih pongah nangcae ih lok tahngaih han hoih kue maw, hoih kue ai tito nangmacae mah lok takroek oh.

Men Petrus och Johannes svarade och sade till dem: "Om det är rätt inför Gud att vi hörsamma eder mer är Gud, därom mån I själva döma;

20 Kaihnik loe ka hnuk hoi moe, ka thaih hoi ih hmuen to thui ai ah kaom hoi thai ai, tiah a naa hoi.

vi för vår del kunna icke underlåta att tala vad vi hava sett och hört."

21 To tiah a sak hoi ih hmuen pongah, kaminawk boih mah Sithaw ih ahmin to pakoeh o pongah, nihnik to danpaek o thai ai, to pongah nihcae mah nihnik to pazih o pacoengah, prawt o let,

Då förbjödo de dem detsamma ännu strängare, men läto dem sedan gå. Ty eftersom alla prisade Gud för det som hade skett, kunde de, för folkets skull, icke finna någon utväg genom att straffa dem.

22 dawnrai koi kaom ah ngantuisak ih kami loe saning quipalito ranuih ah oh boeh.

Mannen som genom detta tecken hade blivit botad var nämligen över fyrtio år gammal.

23 Nihnik loih hoi pacoengah angmacae ampuinawk khaeah caeh hoi moe, kalen koek qaima hoi kacoehtanawk mah nihnik khaeah thuih ih loknawk to thuih pae hoi boih.

När de alltså hade blivit lösgivna, kommo de till sina egna och omtalade för dem allt vad översteprästerna och de äldste hade sagt dem.

24 To loknawk to a thaih o naah, poek maeto hoiah Sithaw khaeah, Angraeng, nang loe van, long, tuipui hoi a thungah kaom hmuennawk boih sahkung Sithaw ah na oh, tiah hangh o:

Då de hörde detta, ropade de endräktigt till Gud och sade: "Herre, det är du som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är.

25 na tamna David ih pakha hoiah, Tipongah maw Sithaw panoek ai kaminawk loe palungphui o moe, kaminawk mah avang ai hmuennawk to poek o?

Och du har genom vår fader Davids, din tjänares, mun sagt genom helig ande: 'Varför larmade hedningarna och tänkte folken fåfänglighet?

26 Long siangpahrangnawk loe angdoet o, ukkungnawk loe nawnto amkhueng o moe, Angraeng hoi Anih ih Kri to misa ah suek o, tiah lok na thuih.

Jordens konungar trädde fram, och furstarna samlade sig tillhopa mot Herren och hans Smorde.'

27 Tangtang ni, Herod, Pilat, Gentelnawk hoi Israelnawk mah situi na bawh ih, ciimcai nawkta Jesu to koeh o ai,

Ja, i sanning, de församlade sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus, mot honom som du har smort: Herodes och Pontius Pilatus med hedningarna och Israels folkstammar;

28 canghnii hoi lok na takroek tangcae baktih toengah, na koehhaih to a sak o hanah, nihcae loe nawnto amkhueng o.

de församlade sig till att utföra allt vad din hand och ditt rådslut förut hade bestämt skola ske.

29 Angraeng, vaihi nihcae mah pazih ih loknawk to poek ah loe, misahoihaih boih hoiah na lok to a thuih o thai hanah, na tamnanawk to abom ah,

Och nu, Herre, se till deras hotelser, och giv dina tjänare att de med all frimodighet må förkunna ditt ord,

30 nangmah ih kaciim nawkta Jesu ih ahmin hoiah, ngantuihaih, angmathaih hoi dawnrai hmuennawk sak hanah, na ban to payueng ah, tiah lawk a thuih o.

i det att du uträcker din hand till att bota de sjuka, och till att låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."

31 Nihcae mah lawkthuih o naah, nihcae nawnto amkhuenghaih ahmuen to anghuen; nihcae loe Kacai Muithla hoiah koi o boih moe, Sithaw lok to misahoihaih hoiah a thuih o.

När de hade slutat att bedja, skakades platsen där de voro församlade, och de blevo alla uppfyllda av den helige Ande, och de förkunnade Guds ord med frimodighet.

32 Tanghaih tawn paroeai kaminawk loe, poekhaih palung maeto ah amhong o: mi mah doeh a tawnh ih hmuen to angmah ih hmuen ah poek o ai; nihcae loe hmuen to nawnto patoh angbomh o boih.

Och i hela skaran av dem som trodde var ett hjärta och en själ. Ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan du hade allting gemensamt.

33 Patoeh ih kaminawk mah kalen thacakhaih hoiah Angraeng Jesu angthawk lethaih hnukung ah ohhaih kawng to taphong o, nihcae nui boih ah kalen parai tahmenhaih to oh.

Och med stor kraft framburo apostlarna vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse; och stor nåd var över dem alla.

34 Nihcae thungah kavawt kami mi doeh om ai: long hoi im tawn kaminawk loe long hoi im to zawh o moe, a zawh o ih hmuenmae tho to a sin o,

Bland dem fanns ingen som led nöd; ty alla som ägde något jordstycke eller något hus sålde detta och buro fram betalningen för det sålda

35 patoeh kaminawk ih khokkung ah a suek o moe, angaih kaminawk hanah pazet o.

och lade den för apostlarnas fötter, och man delade ut därav, så att var och en fick efter som han behövde.

36 Cyprus prae ih Levi kami Jose, patoeh ih kaminawk mah loe anih to Barnaba (pathloep ah kaom capa, tiah thuih koehhaih ih ni) tiah kawk o, anih mah,

Josef, som av apostlarna ock kallades Barnabas (det betyder förmanaren), en levit som var bördig från Cypern,

37 a tawnh ih long to zawh moe, tangka to patoeh ih kaminawk khokkung ah sinh.

också han sålde en åker som han ägde och bar fram penningarna och lade dem för apostlarnas fötter.