詩篇 144

1 大衛的詩。 耶和華－我的磐石是應當稱頌的！ 他教導我的手爭戰， 教導我的指頭打仗。

Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;

2 他是我慈愛的主，我的山寨， 我的高臺，我的救主， 我的盾牌，是我所投靠的； 他使我的百姓服在我以下。

min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.

3 耶和華啊，人算甚麼，你竟認識他！ 世人算甚麼，你竟顧念他！

HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?

4 人好像一口氣； 他的年日如同影兒快快過去。

En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.

5 耶和華啊，求你使天下垂，親自降臨， 摸山，山就冒煙。

HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.

6 求你發出閃電，使他們四散， 射出你的箭，使他們擾亂。

Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.

7 求你從上伸手救拔我， 救我出離大水， 救我脫離外邦人的手。

Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,

8 他們的口說謊話； 他們的右手起假誓。

vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.

9 上帝啊，我要向你唱新歌， 用十弦瑟向你歌頌。

Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,

10 你是那拯救君王的； 你是那救僕人大衛脫離害命之刀的。

dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.

11 求你救拔我， 救我脫離外邦人的手。 他們的口說謊話； 他們的右手起假誓。

Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.

12 我們的兒子從幼年好像樹栽子長大； 我們的女兒如同殿角石， 是按建宮的樣式鑿成的。

När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;

13 我們的倉盈滿，能出各樣的糧食； 我們的羊在田間孳生千萬。

när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;

14 我們的牛馱着滿馱， 沒有人闖進來搶奪， 也沒有人出去爭戰； 我們的街市上也沒有哭號的聲音。

när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --

15 遇見這光景的百姓便為有福！ 有耶和華為他們的上帝，這百姓便為有福！

saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.