Ordsprogene 21

1 Kongens Hjerte i Herrens Haand er Vandbække; til alt det, han vil, bøjer han det.

Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.

2 Alle en Mands Veje ere rette for hans egne Øjne; men Herren vejer Hjerter.

Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.

3 At øve Retfærdighed og Ret er Herren kærere end Offer.

Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.

4 Øjnenes Hovmod og Hjertets Stolthed, de ugudeliges Lampe, er Synd.

Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.

5 Den flittiges Tanker bringe kun Overflod, men den ilfærdiges bringe det kun til Mangel.

Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.

6 At arbejde paa at samle Liggendefæ ved en falsk Tunge er Dunst, som bortvejres hos dem, som søge Døden.

De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.

7 De ugudeliges Ødelæggelse river dem bort; thi de have vægret sig ved at gøre Ret.

De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.

8 En skyldbetynget Mand gaar Krogveje; men den renes Gerning er ligefrem.

En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt

9 Det er bedre at bo i et Hjørne paa Taget end hos en trættekær Kvinde og i Hus sammen.

Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.

10 Den ugudeliges Sjæl har Lyst til det onde; hans Ven finder ikke Naade for hans Øjne.

Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.

11 Naar man lægger Straf paa en Spotter, bliver den uerfarne viis, og naar man belærer den vise, skal han modtage Kundskab.

Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.

12 Den retfærdige agter paa den ugudeliges Hus, naar det styrter de ugudelige i Ulykke.

Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.

13 Hvo som stopper sit Øre for den ringes Raab, han, ja, han skal raabe og ikke bønhøres.

Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.

14 En Gave i Løndom stiller Vrede, og en Skænk i Smug stiller heftig Fortørnelse.

En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.

15 Det bliver den retfærdige en Glæde at have gjort Ret; men der er Fordærvelse for dem, som gøre Uret.

Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.

16 Et Menneske, som farer vild fra Klogskabs Vej, skal hvile i Dødningers Forsamling.

Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.

17 Den, som elsker Glæde, skal have Mangel; den, som elsker Vin og Olie, skal ikke blive rig.

Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.

18 Den ugudelige bliver Løsepenge for den retfærdige og den troløse for de oprigtige.

Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.

19 Det er bedre at bo i et øde Land end hos en trættekær og arrig Kvinde.

Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.

20 I den vises Bolig er der kosteligt Liggendefæ og Olie; men et daarligt Menneske opsluger det.

Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.

21 Hvo der søger efter Retfærdighed og Miskundhed, skal finde Liv, Retfærdighed og Ære.

Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.

22 Den vise stormede de vældiges Stad og nedstyrtede dens sikre Værn.

En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.

23 Hvo der bevarer sin Mund og sin Tunge, bevarer sin Sjæl fra Trængsler.

Den som bevarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.

24 Den pralende stolte, hans Navn er Spotter; han handler i Stoltheds Overmod.

Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.

25 Den lades Begæring dræber ham; thi hans Hænder have vægret sig ved at gøre noget.

Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.

26 Han begærer og begærer den hele Dag; men den retfærdige giver og holder ikke tilbage.

Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.

27 De ugudeliges Offer er en Vederstyggelighed, meget mere naar de bringe det med et skændigt Forsæt.

De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.

28 Et løgnagtigt Vidne skal omkomme; men en Mand, som hører efter, vil altid kunne tale igen.

Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.

29 En ugudelig Mand forhærder sit Ansigt; men den oprigtige han befæster sin Vej.

En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.

30 Der gælder ikke Visdom, ej heller Forstand, ej heller Raad over for Herren.

Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.

31 Hesten beredes til Krigens Dag, men Frelsen hører Herren til.

Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.