Deuteronomy 11
1 Therefore thou shalt love the LORD thy God, and keep his charge, and his statutes, and his judgments, and his commandments, alway.
Så skall du nu älska Herran din Gud, och hålla hans lag, hans seder, hans rätter och hans bud, så länge du lefver.
2 And know ye this day: for [I speak] not with your children which have not known, and which have not seen the chastisement of the LORD your God, his greatness, his mighty hand, and his stretched out arm,
Och förnimmer i dag det edor barn icke veta, eller sett hafva; nämliga Herrans edars Guds tuktan, hans härlighet, och hans mägtiga hand, och uträckta arm;
3 and his signs, and his works, which he did in the midst of Egypt unto Pharaoh the king of Egypt, and unto all his land;
Och hans tecken och verk, som han gjorde ibland de Egyptier, på Pharao, Konungen i Egypten, och på allt hans land;
4 and what he did unto the army of Egypt, unto their horses, and to their chariots; how he made the water of the Red Sea to overflow them as they pursued after you, and how the LORD hath destroyed them unto this day;
Och hvad han gjorde på de Egyptiers magt; på deras hästar och vagnar, då han lät komma vattnet af det röda hafvet öfver dem, när de foro efter eder, och Herren förgjorde dem, allt intill denna dag;
5 and what he did unto you in the wilderness, until ye came unto this place;
Och hvad han eder gjorde i öknene, intilldess I nu till detta rummet komne ären;
6 and what he did unto Dathan and Abiram, the sons of Eliab, the son of Reuben; how the earth opened her mouth, and swallowed them up, and their households, and their tents, and every living thing that followed them, in the midst of all Israel:
Hvad han gjorde Dathan och Abiram, Eliabs sönom, Rubens sons; huru jorden öppnade sin mun, och uppsvalg dem med deras folk och tjäll, och alla deras ägodelar, som under dem voro, midt i hela Israel.
7 but your eyes have seen all the great work of the LORD which he did.
Ty edor ögon hafva sett de stora Herrans gerningar, som han gjort hafver.
8 Therefore shall ye keep all the commandment which I command thee this day, that ye may be strong, and go in and possess the land, whither ye go over to possess it;
Derföre skolen I hålla all de bud, som jag bjuder eder i dag, på det I skolen styrkte varda till att komma in, och intaga landet, dit I faren till att intaga det;
9 and that ye may prolong your days upon the land, which the LORD sware unto your fathers to give unto them and to their seed, a land flowing with milk and honey.
Och att du skall länge lefva i landena, som Herren edra fäder svorit hafver att gifva dem och deras säd, ett land der mjölk och hannog uti flyter.
10 For the land, whither thou goest in to possess it, is not as the land of Egypt, from whence ye came out, where thou sowedst thy seed, and wateredst it with thy foot, as a garden of herbs:
Ty det landet, som du kommer till att intaga, är icke såsom Egypti land, der I utdragne ären, der man sår säd, och bär dit vatten till fots, såsom till en kålgård;
11 but the land, whither ye go over to possess it, is a land of hills and valleys, [and] drinketh water of the rain of heaven:
Utan det hafver berg, och slättmarker, hvilka regn af himmelen vattna måste;
12 a land which the LORD thy God careth for; the eyes of the LORD thy God are always upon it, from the beginning of the year even unto the end of the year.
Om hvilket land Herren din Gud låter sig vårda, och Herrans dins Guds ögon se alltid deruppå, ifrå begynnelsen på året, intill ändan.
13 And it shall come to pass, if ye shall hearken diligently unto my commandments which I command you this day, to love the LORD your God, and to serve him with all your heart and with all your soul,
Om I nu hören min bud, som jag bjuder eder i dag, att I älsken Herran edar Gud, och tjenen honom af allt hjerta, och af allo själ;
14 that I will give the rain of your land in its season, the former rain and the latter rain, that thou mayest gather in thy corn, and thy wine, and thine oil.
Så skall jag gifva edro lande regn i sinom tid, arla och serla, att du skall inberga din säd, ditt vin, och dina oljo;
15 And I will give grass in thy fields for thy cattle, and thou shalt eat and be full.
Och skall gifva dinom boskap gräs på dine mark, att I mågen äta och varda mätte.
16 Take heed to yourselves, lest your heart be deceived, and ye turn aside, and serve other gods, and worship them;
Men tager eder vara, att edart hjerta icke låter draga sig dertill, att I afträden, och tjenen andra gudar, och tillbedjen dem;
17 and the anger of the LORD be kindled against you, and he shut up the heaven, that there be no rain, and that the land yield not her fruit; and ye perish quickly from off the good land which the LORD giveth you.
Och Herrans vrede förgrymmar sig då öfver eder, och lycker himmelen till, att intet regn kommer, och jorden icke gifver sin växt, och I snarliga förgås utaf det goda landet, som Herren eder gifvit hafver.
18 Therefore shall ye lay up these my words in your heart and in your soul; and ye shall bind them for a sign upon your hand, and they shall be for frontlets between your eyes.
Så fatter nu dessa orden i hjertat, och i edra själar, och binder dem för ett tecken på edra hand, att de äro till en åminnelse för edor ögon;
19 And ye shall teach them your children, talking of them, when thou sittest in thine house, and when thou walkest by the way, and when thou liest down, and when thou risest up.
Och lärer dem edor barn, så att du talar derom, när du sitter i dino huse, eller går på vägen; när du lägger dig neder, och när du uppstår.
20 And thou shalt write them upon the door posts of thine house, and upon thy gates:
Och skrif dem på dörrträn i dino huse, och på dine dörr;
21 that your days may be multiplied, and the days of your children, upon the land which the LORD sware unto your fathers to give them, as the days of the heavens above the earth.
Att du och din barn mågen länge lefva i landena, som Herren dine fäder svorit hafver att gifva dem, så länge dagarna af himmelen på jordene vara.
22 For if ye shall diligently keep all this commandment which I command you, to do it; to love the LORD your God, to walk in all his ways, and to cleave unto him;
Ty om I alla dessa buden hållen, som jag bjuder eder, och derefter gören, så att I älsken Herran edar Gud, och vandren i alla hans vägar, och håller eder intill honom;
23 then will the LORD drive out all these nations from before you, and ye shall possess nations greater and mightier than yourselves.
Så skall Herren fördrifva allt detta folket för eder, så att I skolen intaga större och starkare folk än I ären.
24 Every place whereon the sole of your foot shall tread shall be yours: from the wilderness, and Lebanon, from the river, the river Euphrates, even unto the hinder sea shall be your border.
All rum, som edar fot på träder, skola vara edor; ifrån öknene och ifrå berget Libanon, och ifrån älfvene Phrath, allt intill det yttersta hafvet, skall edart landamäre vara.
25 There shall no man be able to stand before you: the LORD your God shall lay the fear of you and the dread of you upon all the land that ye shall tread upon, as he hath spoken unto you.
Ingen skall kunna stå eder emot; edar räddhåga och förfärelse skall Herren låta komma öfver all de land, der I inresen, såsom han eder sagt hafver.
26 Behold, I set before you this day a blessing and a curse;
Si, jag lägger eder före i dag välsignelse och förbannelse:
27 the blessing, if ye shall hearken unto the commandments of the LORD your God, which I command you this day:
Välsignelse, om I lyden Herrans edars Guds bud, som jag bjuder eder i dag;
28 and the curse, if ye shall not hearken unto the commandments of the LORD your God, but turn aside out of the way which I command you this day, to go after other gods, which ye have not known.
Förbannelse, om I icke lyden Herrans edars Guds bud, och afträden ifrå den vägen, som jag bjuder eder i dag, så att I vandren efter andra gudar, de I icke kännen.
29 And it shall come to pass, when the LORD thy God shall bring thee into the land whither thou goest to possess it, that thou shalt set the blessing upon mount Gerizim, and the curse upon mount Ebal.
När Herren din Gud förer dig in i det land, der du inkommer till att intagat, så skall du låta tala välsignelsen på det berget Grisim, och förbannelsen på det berget Ebal;
30 Are they not beyond Jordan, behind the way of the going down of the sun, in the land of the Canaanites which dwell in the Arabah, over against Gilgal, beside the oaks of Moreh?
Hvilke äro på hinsidon Jordan, på den vägen vesterut, i de Cananeers lande, som bo på den slättmarkene in emot Gilgal, vid den lunden More.
31 For ye are to pass over Jordan to go in to possess the land which the LORD your God giveth you, and ye shall possess it, and dwell therein.
Ty du måste gå öfver Jordan, att du inkommer, och tager landet in, som Herren edar Gud eder gifvit hafver, att I det intaga och deruti bo skolen.
32 And ye shall observe to do all the statutes and the judgments which I set before you this day.
Så ser nu till, att I gören efter all de bud och rätter, som jag eder i dag förelägger.
