Proverbs 30
1 The words of Agur the son of Jakeh, even the prophecy: the man spoke to Ithiel, even to Ithiel and Ucal,
Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
2 Surely I am more stupid than any man, and have not the understanding of a man.
Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
3 I neither learned wisdom, nor have the knowledge of the holy.
Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
4 Who hath ascended into heaven, or descended? who hath gathered the wind in his fists? who hath bound the waters in a garment? who hath established all the ends of the earth? what is his name, and what is his son’s name, if thou canst tell?
Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
5 Every word of God is pure: he is a shield to them that put their trust in him.
All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
6 Add thou not to his words, lest he reprove thee, and thou be found a liar.
Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
7 Two things have I required of thee; deny them not to me before I die:
Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
8 Remove far from me vanity and lies: give me neither poverty nor riches; feed me with food convenient for me:
Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
9 Lest I be full, and deny thee, and say, Who is the LORD? or lest I be poor, and steal, and take the name of my God in vain.
Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
10 Accuse not a servant to his master, lest he curse thee, and thou be found guilty.
Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
11 There is a generation that curseth their father, and doth not bless their mother.
Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
12 There is a generation that are pure in their own eyes, and yet are not washed from their filthiness.
Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
13 There is a generation, O how lofty are their eyes! and their eyelids are lifted up.
Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
14 There is a generation, whose teeth are as swords, and their jaw teeth as knives, to devour the poor from off the earth, and the needy from among men.
Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
15 The horseleach hath two daughters, crying, Give, give. There are three things that are never satisfied, yea, four things say not, It is enough:
Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
16 The grave; and the barren womb; the earth that is not filled with water; and the fire that saith not, It is enough. (Sheol h7585)
Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
17 The eye that mocketh at its father, and despiseth to obey its mother, the ravens of the valley shall pick it out, and the young eagles shall eat it.
Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
18 There are three things which are too wonderful for me, yea, four which I know not:
Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
19 The way of an eagle in the air; the way of a serpent upon a rock; the way of a ship in the midst of the sea; and the way of a man with a maid.
Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
20 Such is the way of an adulterous woman; she eateth, and wipeth her mouth, and saith, I have done no wickedness.
Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
21 For three things the earth is disquieted, and for four which it cannot bear:
Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
22 For a servant when he reigneth; and a fool when he is filled with food;
En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
23 For an odious woman when she is married; and an handmaid that is heir to her mistress.
En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
24 There are four things which are little upon the earth, but they are very wise:
Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
25 The ants are a people not strong, yet they prepare their food in the summer;
Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
26 The conies are but a feeble people, yet they make their houses in the rocks;
Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
27 The locusts have no king, yet go they forth all of them by bands;
Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
28 The spider taketh hold with her hands, and is in kings’ palaces.
Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
29 There are three things which go well, yea, four are stately in going:
Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
30 A lion which is strongest among beasts, and turneth not away for any;
Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
31 A greyhound; a male goat also; and a king, against whom there is no rising up.
En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
32 If thou hast done foolishly in lifting up thyself, or if thou hast thought evil, lay thy hand upon thy mouth.
Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
33 Surely the churning of milk bringeth forth butter, and the wringing of the nose bringeth forth blood: so the forcing of wrath bringeth forth strife.
Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
