2 Samuel 22
1 David spoke to the LORD the words of this song in the day that the LORD delivered him out of the hand of all his enemies, and out of the hand of Saul,
Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
2 and he said: “The LORD is my rock, my fortress, and my deliverer, even mine;
Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
3 God is my rock in whom I take refuge; my shield, and the horn of my salvation, my high tower, and my refuge. My saviour, you save me from violence.
Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
4 I call on the LORD, who is worthy to be praised; So shall I be saved from my enemies.
Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
5 For the waves of death surrounded me. The floods of ungodliness made me afraid.
Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
Helvetes band omhvärfde mig; och dödsens snaror öfverföllo mig. (Sheol h7585)
7 In my distress, I called on the LORD. Yes, I called to my God. He heard my voice out of his temple. My cry came into his ears.
När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
8 Then the earth shook and trembled. The foundations of heaven quaked and were shaken, because he was angry.
Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
9 Smoke went up out of his nostrils. Consuming fire came out of his mouth. Coals were kindled by it.
Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
10 He bowed the heavens also, and came down. Thick darkness was under his feet.
Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
11 He rode on a cherub, and flew. Yes, he was seen on the wings of the wind.
Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
12 He made darkness a shelter around himself, gathering of waters, and thick clouds of the skies.
Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
13 At the brightness before him, coals of fire were kindled.
Af skenet för honom brann det med ljungande.
14 The LORD thundered from heaven. The Most High uttered his voice.
Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
15 He sent out arrows and scattered them, lightning and confused them.
Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
16 Then the channels of the sea appeared. The foundations of the world were laid bare by the LORD’s rebuke, at the blast of the breath of his nostrils.
Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
17 He sent from on high and he took me. He drew me out of many waters.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
18 He delivered me from my strong enemy, from those who hated me, for they were too mighty for me.
Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
19 They came on me in the day of my calamity, but the LORD was my support.
De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
20 He also brought me out into a large place. He delivered me, because he delighted in me.
Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
21 The LORD rewarded me according to my righteousness. He rewarded me according to the cleanness of my hands.
Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
22 For I have kept the LORD’s ways, and have not wickedly departed from my God.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
23 For all his ordinances were before me. As for his statutes, I didn’t depart from them.
Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
24 I was also perfect towards him. I kept myself from my iniquity.
Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
25 Therefore the LORD has rewarded me according to my righteousness, According to my cleanness in his eyesight.
Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
26 With the merciful you will show yourself merciful. With the perfect man you will show yourself perfect.
Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
27 With the pure you will show yourself pure. With the crooked you will show yourself shrewd.
Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
28 You will save the afflicted people, but your eyes are on the arrogant, that you may bring them down.
Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
29 For you are my lamp, LORD. The LORD will light up my darkness.
Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
30 For by you, I run against a troop. By my God, I leap over a wall.
Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
31 As for God, his way is perfect. The LORD’s word is tested. He is a shield to all those who take refuge in him.
Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
32 For who is God, besides the LORD? Who is a rock, besides our God?
Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
33 God is my strong fortress. He makes my way perfect.
Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
34 He makes his feet like hinds’ feet, and sets me on my high places.
Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
35 He teaches my hands to war, so that my arms bend a bow of bronze.
Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
36 You have also given me the shield of your salvation. Your gentleness has made me great.
Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
37 You have enlarged my steps under me. My feet have not slipped.
Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
38 I have pursued my enemies and destroyed them. I didn’t turn again until they were consumed.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
39 I have consumed them, and struck them through, so that they can’t arise. Yes, they have fallen under my feet.
Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
40 For you have armed me with strength for the battle. You have subdued under me those who rose up against me.
Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
41 You have also made my enemies turn their backs to me, that I might cut off those who hate me.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
42 They looked, but there was no one to save; even to the LORD, but he didn’t answer them.
De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
43 Then I beat them as small as the dust of the earth. I crushed them as the mire of the streets, and spread them abroad.
Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
44 You also have delivered me from the strivings of my people. You have kept me to be the head of the nations. A people whom I have not known will serve me.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
45 The foreigners will submit themselves to me. As soon as they hear of me, they will obey me.
De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
46 The foreigners will fade away, and will come trembling out of their close places.
De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
47 The LORD lives! Blessed be my rock! Exalted be God, the rock of my salvation,
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
48 even the God who executes vengeance for me, who brings down peoples under me,
Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
49 who brings me away from my enemies. Yes, you lift me up above those who rise up against me. You deliver me from the violent man.
Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
50 Therefore I will give thanks to you, LORD, amongst the nations, and will sing praises to your name.
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
51 He gives great deliverance to his king, and shows loving kindness to his anointed, to David and to his offspring, forever more.”
Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.
