Psalms 30

1 A Psalm. A Song for the Dedication of the Temple. By David. I will extol you, LORD, for you have raised me up, and have not made my foes to rejoice over me.

En Psalm, till att sjunga om Davids hus vigning. Jag prisar dig, Herre: ty du hafver upphöjt mig, och låter icke mina fiendar glädja sig öfver mig.

2 LORD my God, I cried to you, and you have healed me.

Herre min Gud, då jag ropade till dig, gjorde du mig helbregda.

3 LORD, you have brought up my soul from Sheol. You have kept me alive, that I should not go down to the pit. (Sheol h7585)

Herre, du hafver fört mina själ utu helvetet; du hafver behållit mig lefvande, der de i helvetet foro. (Sheol h7585)

4 Sing praise to the LORD, you holy ones of his. Give thanks to his holy name.

I Helige, lofsjunger Herranom, och tacker i hans helga högtid.

5 For his anger is but for a moment. His favour is for a lifetime. Weeping may stay for the night, but joy comes in the morning.

Ty hans vrede varar ett ögnablick, och han hafver lust till lif; om aftonen varar gråten, men om morgonen glädjen.

6 As for me, I said in my prosperity, “I shall never be moved.”

Men jag sade, då mig väl gick: Jag skall aldrig omkull ligga.

7 You, LORD, when you favoured me, made my mountain stand strong; but when you hid your face, I was troubled.

Ty du, Herre, hafver igenom din goda vilja gjort mitt berg starkt; men då du bortdolde ditt ansigte, förskräcktes jag.

8 I cried to you, LORD. I made supplication to the Lord:

Jag vill, Herre, ropa till dig; Herran vill jag bedja.

9 “What profit is there in my destruction, if I go down to the pit? Shall the dust praise you? Shall it declare your truth?

Hvad nytta är i mitt blod, när jag död är? Månn ock stoftet tacka dig, och förkunna dina trohet?

10 Hear, LORD, and have mercy on me. LORD, be my helper.”

Hör, Herre, och var mig nådelig; Herre, var min hjelpare.

11 You have turned my mourning into dancing for me. You have removed my sackcloth, and clothed me with gladness,

Du hafver förvandlat mig min klagan uti fröjd; du hafver afklädt mig min säck, och omgjordat mig med glädje;

12 to the end that my heart may sing praise to you, and not be silent. LORD my God, I will give thanks to you forever!

På det min ära skall lofsjunga dig, och icke tyst varda. Herre, min Gud, jag vill dig tacka i evighet.