< 1 Rois 4 >

1 Le roi Salomon était roi sur tout Israël.
Hagi kini ne' Solomoni'a mika Israeli mopa kegava hu'ne.
2 Voici les chefs qu’il avait à son service. Azaria, fils du sacrificateur Tsadok,
Hagi vugota kva vahetamimofo zamagi'a amane, Zadoki nemofo Azaria pristi nera mani'ne.
3 Élihoreph et Achija, fils de Schischa, étaient secrétaires; Josaphat, fils d’Achilud, était archiviste;
Hagi Sisa nemofokea Erihorefike, Ahizakea mika zante'ma avoma kreke eri fatgohu eri'za netre'na mani'na'e. Hagi Ahiluti nemofo Jehosafati'a maka'zama kini ne'mo'ma hiazama avompima krenentea ne' mani'ne.
4 Benaja, fils de Jehojada, commandait l’armée; Tsadok et Abiathar étaient sacrificateurs;
Hagi Jehoiada nemofo Benaia'a sondia vahete vugagota huno kegava higeno, Zadoki'ene Abiatakea pristi eri'za netre mani'na'e.
5 Azaria, fils de Nathan, était chef des intendants; Zabud, fils de Nathan, était ministre d’état, favori du roi;
Hagi Neteni nemofo Azaria'a kiapu vahete vugota huno kegava higeno, Netenina mago nemofo agi'a Zabudikino, agra pristi ne' mani'neno kini ne'mofona knare antahintahia ami'ne.
6 Achischar était chef de la maison du roi; et Adoniram, fils d’Abda, était préposé sur les impôts.
Hagi kini ne'mofo nompima me'nea zantamima kegavama hu nera Ahisari manigeno, Abda nemofo Adoniramu'a kazokazo eri'za vahetaminte kegava hu' nera mani'ne.
7 Salomon avait douze intendants sur tout Israël. Ils pourvoyaient à l’entretien du roi et de sa maison, chacun pendant un mois de l’année.
Hagi Solomoni'a 12fu'a kumapintira mago'mago kva vahe zamazeri otige'za maka Israeli vahera kegava hu'neza kini ne'mofone, naga'anena ne'zana eri'za eme zamitere hu'naze. Hagi ana 12fu'a vahepintira mago ikante ikantera mago'mo ne'zana erino kini ne'ene naga'anena eme zamitere hu'naze.
8 Voici leurs noms. Le fils de Hur, dans la montagne d’Éphraïm.
Hagi ana 12fu'a kva vahetmimofo zamagi'a ama'ne, Efraemi agona kukampi me'nea kumatera Ben-huri kegava higeno,
9 Le fils de Déker, à Makats, à Saalbim, à Beth-Schémesch, à Élon et à Beth-Hanan.
Makazi kuma'ma, Salbimi kuma'ma, Betsemesi kuma'ma, Elonbet-hanan kuma'enena Ben-dekeri kegava hu'ne.
10 Le fils de Hésed, à Arubboth; il avait Soco et tout le pays de Hépher.
Hagi Aruboti kuma'ene Soko kuma'enena Ben-heseti kegava nehuno, Sokoti kuma'ene maka Heferi mopanena agra kegava hu'ne.
11 Le fils d’Abinadab avait toute la contrée de Dor. Thaphath, fille de Salomon, était sa femme.
Hagi Ben-abinadapu'a maka Nafat-dori mopa kegava nehuno, Solomoni mofa Tafati ara eri'ne.
12 Baana, fils d’Achilud, avait Thaanac et Meguiddo, et tout Beth-Schean qui est près de Tsarthan au-dessous de Jizreel, depuis Beth-Schean jusqu’à Abel-Mehola, jusqu’au-delà de Jokmeam.
Hagi Ahiludi nemofo Bana'a, Tanaki kuma'ene Megido kuma'ene kegava nehuno, Betsin mopane Zaretani kuma tavaonte'ma Jesrili kumamofo fenka kaziga me'nea mopa maka kegava nehuno, Betsani mopama Abel-mehola kumateti agafa huteno vuno Jokmeamuma vu'nea mopanena maka kegava hu'ne.
13 Le fils de Guéber, à Ramoth en Galaad; il avait les bourgs de Jaïr, fils de Manassé, en Galaad; il avait encore la contrée d’Argob en Basan, soixante grandes villes à murailles et à barres d’airain.
Hagi Ben-geberi'e nehaza ne'mo Ramot-gilead kuma'ene Gilietima me'nea kumara kegava higeno, Manase nagapinti ne' Jairi Manase nagara kegava hu'neno, Argobi kaziga Basani mopafina 60'a kuma'ma ranra vihumo megagigeno Bronsireti kafama hagente'nea kumatmina kegava hu'ne.
14 Achinadab, fils d’Iddo, à Mahanaïm.
Hagi Ido nemofo Ahinadapu Mahanaimi kumara kegava hu'ne.
15 Achimaats, en Nephthali. Il avait pris pour femme Basmath, fille de Salomon.
Hagi Ahimasi'e nehaza ne'mo Naftali nagamofo kumara kegava hu'neno, (Solomoni mofa Basematina ara eri'ne.)
16 Baana, fils de Huschaï, en Aser et à Bealoth.
Husi nemofo Bana'a Asa nagamofo mopane, Bealoti kuma'enena kegava hu'ne.
17 Josaphat, fils de Paruach, en Issacar.
Hagi Parua nemofo Jehosafati'a Isaka nagamofo mopa kegava hu'ne.
18 Schimeï, fils d’Éla, en Benjamin.
Hagi Ela nemofo Simei'a, Benzameni naga'mofo mopa kegava hu'ne.
19 Guéber, fils d’Uri, dans le pays de Galaad; il avait la contrée de Sihon, roi des Amoréens, et d’Og, roi de Basan. Il y avait un seul intendant pour ce pays.
Hagi Uri nemofo Gebari'a Giliati mopa kegava hu'neno, Amori vahe kini ne' Sihoni mopane, Basani vahe kini ne' Ogi mopanena kegava hu'ne. Hagi ana mopa magoke kva ne'mo kegava hu'ne.
20 Juda et Israël étaient très nombreux, pareils au sable qui est sur le bord de la mer. Ils mangeaient, buvaient et se réjouissaient.
Hagi Juda vahe'ene, Israeli vahe'mo'zanena ra hu'za hageri ankenafi kasepankna hu'naze. Hagi ana vahe'mo'zane'zane tinena nene'za musena nehu'za mani so'e hu'naze.
21 Salomon dominait encore sur tous les royaumes depuis le fleuve jusqu’au pays des Philistins et jusqu’à la frontière d’Égypte; ils apportaient des présents, et ils furent assujettis à Salomon tout le temps de sa vie.
Hagi Solomoni'ma kegavama hu'nea mopa, Yufretis tinteti vuno Filistia mopare vuteno, Isipi mopa atupare ome atre'ne. Hagi anampima nemaniza vahe'mo'za agri agorga maka knafina mani'ne'za, takesi zagoa nemi'za, eri'zama'a erinte'naze.
22 Chaque jour Salomon consommait en vivres: trente cors de fleur de farine et soixante cors de farine,
Solomoni'ene agri nompima nemaniza vahe'mo'zama mago knamofo agu'afima nesaza ne'zama eri'za e'nazana, 30'a donki afumo'ma eriga avamente knare'ma huno kane witine, 60'a donki afumo'ma eriga avamente kane so'ema hu'nea witia eri'za e'naze.
23 dix bœufs gras, vingt bœufs de pâturage, et cent brebis, outre les cerfs, les gazelles, les daims, et les volailles engraissées.
Hanki witire'ma negriza bulimakao afutamina 10ni'agi, trazante'ma negriza bulimaka afutamina 20'agi, 100'a sipisipi afutamine ruzahu ruzahu dia afutamine, afovage kokoreramine avre'za e'naze.
24 Il dominait sur tout le pays de l’autre côté du fleuve, depuis Thiphsach jusqu’à Gaza, sur tous les rois de l’autre côté du fleuve. Et il avait la paix de tous les côtés alentour.
Na'ankure Solomoni'a Yufretisi timofona zage fre kaziga Tifsa kumateti agafa huteno vuno, Gazama uhanati'nea mopane, ana mopafi kini vahetaminena kegava huzmante'ne. Hagi kegavama hu'nea mopamofo atumpama ome atre eme atrema hu'nerega ha'zana omanege'za fru hu'za mani'naze.
25 Juda et Israël, depuis Dan jusqu’à Beer-Schéba, habitèrent en sécurité, chacun sous sa vigne et sous son figuier, tout le temps de Salomon.
Hanki Solomoni'ma kinima manino vu'nea knafina, maka Juda vahe'mo'zane Israeli vahe'mo'zanena ha'ma hu avu'ava zana omnege'za knare hu'za mani'naze. Hagi Dani mopareti'ma vuno, sauti kaziga Beseba kumate'ma uhanati'neana, wainine fiki zafaramina mago mago nagamofona metere hige'za ana zafamofo tonapi manitere hu'naze.
26 Salomon avait quarante mille crèches pour les chevaux destinés à ses chars, et douze mille cavaliers.
Solomoni'a karisima renteno avazuma huno vanoma nehia hosi afutamimofo nona 40ti tauseni'a no kintegeno, hosi agumpima vano hu vahera 12tauseni'a vahezaga mani'naze.
27 Les intendants pourvoyaient à l’entretien du roi Salomon et de tous ceux qui s’approchaient de sa table, chacun pendant son mois; ils ne laissaient manquer de rien.
Hagi 12fu'a vugota kva vahe'ma zamazeri otia vahe'mo'za Kini ne' Solomonine, maka agri nompinti'ma ne'zama nenaza vahetmimofo ne'zana mago mago ikantera eri'za etere hazage'za magore hu'za ne'zankura atupara osu'naze.
28 Ils faisaient aussi venir de l’orge et de la paille pour les chevaux et les coursiers dans le lieu où se trouvait le roi, chacun selon les ordres qu’il avait reçus.
Hagi Kini ne'mofo hosi afutamine karisima rentenoma vanoma nehia hosi afutamimofo ne'zana baline, trazanena ana knareke eri'za eme zami'naze.
29 Dieu donna à Salomon de la sagesse, une très grande intelligence, et des connaissances multipliées comme le sable qui est au bord de la mer.
Hagi Anumzamo'a Solomonina rama'a knare antahi'zane, antahiama'ma hu antahi'zanena amigeno, ana antahi'zamo'a hageri ankenafi kahepankna hu'ne.
30 La sagesse de Salomon surpassait la sagesse de tous les fils de l’Orient et toute la sagesse des Égyptiens.
Hagi tamage huno Solomoni knare antahi'zamo'a, maka knare antahi'zane vahe'ma zage hanati kazigane, Isipinema mani'naza vahe'mokizmi antahintahi'zana zamagatere'ne.
31 Il était plus sage qu’aucun homme, plus qu’Éthan, l’Ezrachite, plus qu’Héman, Calcol et Darda, les fils de Machol; et sa renommée était répandue parmi toutes les nations d’alentour.
Na'ankure agri knare antahintahizamo'a maka vahe'mofo knare antahintahi'zana zamagatenereno, Ezra nagapinti ne' Maholi mofavreramina Etani'ma, Hemeni'ma, Kalkolima, Dadanima, Maholi amohe'mokizmi knare antahintahizanena zamagatere'ne.
32 Il a prononcé trois mille sentences, et composé mille cinq cantiques.
Hagi Solomoni'a 3tauseni'a knare antahizamofonkea kreno, 1tausen 5fu'a zagamera kre'ne.
33 Il a parlé sur les arbres, depuis le cèdre du Liban jusqu’à l’hysope qui sort de la muraille; il a aussi parlé sur les animaux, sur les oiseaux, sur les reptiles et sur les poissons.
Hagi nanekema hu'neana ra zafa sida zafareti agafa huteno, vuno osi hisopu trazama have keginafintima nehagea trazante uhanati'ne. Hagi zagagafagu'ene namaraminku'ene zamasaguregati'ma regarorohe'za vanoma nehaza zagaramine, nozamegu'ene nanekea hu'ne.
34 Il venait des gens de tous les peuples pour entendre la sagesse de Salomon, de la part de tous les rois de la terre qui avaient entendu parler de sa sagesse.
Hagi maka kokantegati vahe'mo'zane, maka ama mopafi kini vahe'mo'nena Solomoni knare antahintahima antahinakura agrite e'naze.

< 1 Rois 4 >