< Jeremia 49 >

1 Über die Ammoniter: So spricht der Herr: "Hat Israel denn keine Söhne? Hat es denn keinen Erben? Warum nimmt Milkom Gad für sich und läßt sich dort sein Volk in dessen Städten nieder?
Hagi Amoni vahekura Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne, Israeli vahe'mo'za ne' mofavrea kase ozmante'nafi? Zamafahe'mokizmi mopama erisantima haresaza mofavre nagara omani'nazafi? Hagi nahige'za Moleki havi anumzante'ma mono'ma hunentaza vahe'mo'za, Gati naga'mofo mopa eme eri nafa'a hu'za ranra kuma zamifina mani'naze?
2 Drum kommen, wahrlich, Tage", ein Spruch des Herrn, "da laß ich gegen Rabbat in der Ammoniter Land ein Kriegsgeschrei ertönen. Zu Trümmerhaufen wird's, und seine Tochterstädte brennen nieder, und Israel beerbt, die selbst es einst beerbt." So spricht der Herr.
Hagi e'ina'ma hu'nazagu Ra Anumzamo'a huno, Mago kna ne-eanki'na Nagra ha' vahe huzmante'sanuge'za e'za Amoni vahe mopafima me'nea Raba kumara ha' eme hunte'za eri haviza hanageno moriri huno marerigahie. Ana nehina ana kuma tva'onte'ma me'nea ne'onse kumatamina teve tagintesageno tefanane hugahie. Ana hanige'za Israeli vahe mopama eri'naza vahera Israeli vahe'mo'za zamavare netre'za mopa'zamia ete erigahaze, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
3 "Du, Hesbon, weine! Vertilgt ist Haj. Wehklagt, ihr Töchter Rabbas! Umgürtet euch mit Bußgewändern! Schlagt an eure Brust! Und lauft von Ort zu Ort! In die Gefangenschaft muß Milkom ziehen und seine Priester, seine Fürsten miteinander.
Hagi Hesboni kumate'ma nemaniza vahe'mota tamasunku huta zavi ateho, na'ankure Ai rankumara eme eri haviza hanageno moriri huno marerigahie. Hagi Raba kumate vahe'mota tamasunku kukena huta zavira neteta freta vuta kuma keginamofo agu'afi ome frakiho. Na'ankure Moleki havi anumzane, pristi vahe'ane eri'za vahe'anena zamavare'za ru moparega kina ome huzamantegahaze.
4 Was prahlst du von den Tälern, dein Talgrund fließe immer, verkehrte Tochter du, die sich auf ihre Schätze ganz verläßt: 'Wer kommt mir darin gleich?'
Hagi tamagra nahigeta Amoni vahe'mota masavenke huno tretre'ma hu'nea agupo mopafima ne'zama hankregeno knare'ma huno ne'zama ahentea zankura rantamagia enerita tamavufga erisga nehaze. Tamagra ke ontahi mofakna hu'nazankita, tamagra'a feno zanku muhara nehuta, iza eno hara eme hurantegahie? huta nehaze.
5 Führwahr, ich bringe Grauen über dich", ein Spruch des Herrn, des Herrn der Heerscharen, "von allen Seiten um dich her, daß einer vor sich her den andern treibe und niemand mehr die Flüchtigen sammle.
Hianagi antahiho, tamagri tvaonte'ma mani kagi'naza vahera zamazeri otisuge'za e'za eme tamazeri koro hugahaze. Ana nehu'za Amoni vahera eme tamahe kasopetresageta mago'mofonkura antahi omi maka kaziga ufre efre hugahaze. Ana hanage'za koro'ma freta vanaza vahera mago vahe'mo'e huno tamazeri atrua osugahie huno Anumzana Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a hu'ne.
6 Doch später wende ich der Ammoniter Schicksal." Ein Spruch des Herrn.
Hianagi henka Amoni vahera zamavare'na esuge'za ete knare hu'za mopazmire manigahaze huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
7 Über Edom: So spricht der Heeresscharen Herr: "Ist keine Weisheit mehr in Teman? Kam bei den Klugen Rat abhanden? Ist ihre Weisheit jetzt verschüttet?
Hagi Idomu vahekura Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a amanage huno hu'ne, Knare antahi'zane vahera Temani kumatera omani'nazafi? Hifi knare antahi'zama nezamiza vahera omanitfa hu'nazafi? Ana hazageno knare antahizamo'a zamagripintira hago vagare'nefi?
8 Fort! Geht davon! Versteckt euch tief, Bewohner Dedans! Denn Not verhäng ich über Esau, die Zeit, da ich ihn strafe.
Hagi tamagra Dedani kumapima nemaniza vahe'mota rukrahe huta koro freta vuta ofenkame urami'nesia kerifi ome frakiho. Na'ankure Idomu vahe'ma zamazeri havizama hanua zupa Iso naga'ma zamazeri havizama hu'noaza hu'na Idomu vahera kumi zamimofo nona hu'na zamazeri haviza hugahue.
9 Wenn Winzer über dich gekommen wären, sie hätten keine Nachlese zurückgelassen? Wenn Diebe in der Nacht, dann hätten sie nur soviel Schaden angerichtet, bis sie genügend hatten.
Hagi grepi rgama neragiza vahe'mo'za maka tagi vaga norazanki mago'a netraze. Hagi kenage'ma musufama nesaza vahe'mo'za maka zana eri vaganorazanki, zamavesiama'a e'neriza mago'a netraze.
10 Ich selber decke Esau auf und ziehe sein Verstecktestes hervor. Verstecken kann man sich nicht mehr; zugrund geht sein Geschlecht. Um seine Brüder ist's geschehen, seine Nachbarn.
Hianagi Iso naga'mofo mopafintira Nagra maka zana eri hana hanugeno mago zana omanetfa hugahie. Ana nehu'na zamagrama fra'manekiza kumara eri ama hanuge'za zamagra frara okigahaze. Zamagri mofavre naga'ene naga'zamimozane zamagri tvaonte'ma nemaniza vahemo'zanena haviza hu'za fanane hugahaze.
11 Laß deine Waisen, auf daß ich das Leben ihnen wahre! Vertrauen mögen deine Witwen nur auf mich!"
Hagi Idomu vahe'mota megusa mofavre naga'tamina atrenke'na Nagra kegava huzmante'nuge'za ofri manigahaze. Ana nehanuge'za kento ane'tamimo'za Nagriku taza hugahie nehu'za muhara hugahaze.
12 So spricht der Herr: "Die's nicht verdient, den Kelch zu trinken, die mußten ihn, wahrhaftig, leeren. Und du willst frei ausgehen? Nein! Du mußt ihn trinken.
Hagi Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Hazenkea osu'nesaza vaheragi Nagri narimpa he'zamofo kapufinti tina negahaze. Hagi nahanige'na Nagra tamatresugeta amnea manigahaze? Tamagrira knazanteti tamazeri haviza hugahue.
13 Ich schwöre bei mir", ein Spruch des Herrn, "zum Spott und zum Entsetzen, zur Wüste und zum Fluch wird Bosra und alle seine Städte ewig Ödland."
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Nagra'a nagifi huvempa huankino Bozra kumamo'a haviza huno evuramino hihi huno me'nesige'za vahe'mo'za nege'za tusi koro nehu'za, kiza zokagoke huzamantegahaze. Ana nehu'za vahe'ma sifna kema huzamantenakura zamagrama hazaza huta haviza hiho hu'za hugahaze. Ana hanigeno Idomu vahe ranra kuma zamimo'a haviza huno meno vugahie.
14 Ich hörte von dem Herrn das Aufgebot. Ein Bote wurde an die Heidenvölker abgesandt: "Versammelt euch! Rückt jetzt dawider! Brecht auf zum Kampfe!"
Hagi Ra Anumzamo'ma nagri'ma nasami'neana amanage hu'ne. Nagra amanage hu'na kema erino vu vahera mago huntogeno maka kazigama mani'naza vahetega kea erino vu'ne. Hinke'za maka vahe'mo'za magopi eme eritru hu'za retrotra hute'za oti'za e'za Idomu vahera ha' eme huzamanteho.
15 "Ich mache dich zum kleinsten Volke, zu dem verachtetsten der Welt.
Hagi Ra Anumzamo'a Idomu vahekura amanage hu'ne, Antahiho, Nagra tamazeri amane hanugeta ruga'a kumapima nemaniza vahe amu'nompina osi'a naga manigahaze. Ana hu'nesage'za vahe'mo'za huhaviza huramantegahaze.
16 Die Angst vor dir, dein Übermut hat dich betört, daß du in Felsenhängen wohnst, dich an den steilen Hang anklammerst. Und hättest du dein Nest so hoch wie Adler, ich stürzte dich von dort herab." Ein Spruch des Herrn.
Hagi tamagra vahe'ma zamazeri koro'ma haza zamo higeta tamavufga ra nehuta tamagra'a reramatga nehaze. Hagi tumpamo have agonafi nomagino amu anteaza huta, have agonafina onagamu ranra kuma tamina kita nemanize. Hianagi anamu anantetira tamazeri mopafi atregahue, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
17 "Und Edom wird zur Öde werden. Ein jeder Wandersmann wird staunend über alle seine Wunden spotten.
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Idomu vahe'mo'za havizantfa hanage'za, karankama vu'za e'zama nehu'za kesaza vahe'mo'za tusi koro hu'za antri nehu'za, zamagena rugahaze.
18 Wie's war, als Sodoma und Gomorrha mit ihren Nachbarstädten einst vernichtet wurden," so spricht der Herr, "so wohnt auch dort kein menschlich Wesen mehr, und niemand weilt darin.
Hagi korapara Sodomu kuma'ene Gomora kuma'ene tvaozanire'ma megagi'nea kumataminema eri havizama hu'noaza hu'na, Idomu mopa eri haviza hanuge'za ana mopafina magore hu'za vahera omanisage'za, anampina magomo'a nona kinora omanigahie huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
19 Wie Löwen aus des Jordans Dickichte in wasserreiche Auen dringen, so laß' ich es im Nu auch daraus stürzen, und wer auch immer ein Erlesener, dem gebe ich Befehl dawider. Wer ist denn so wie ich? Wer stellte mich zur Rede? Wer ist der Hirte, der vor mir bestünde?
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Jodani tintega me'nea zafa tanopafinti laionimo'a ame huno takaureno eno, knare traza me'nefi sipisipi afu'moza traza nenageno eme zamarotago hiaza hu'na, Idomu vahera mopa zamifintira ame hu'na Nagra zamahe kasopetregahue. Ana nehu'na Nagra mago ne' huhamprisugeno ana ne'mo kegava huzamantegahie. Na'ankure iza Nagri kna nera mani'nesia ne'mo hara renenantesigeno, ina kva ne'mo Nagri navurera otigahie?
20 Drum hört des Herren Plan, den über Edom er gefaßt, und die Gedanken, die über Temans Einwohner er hegt! Die Schäferhunde schleppen sie hinweg. Man wird des Schreckens über sie und ihre Stätte voll.
Hagi e'ina hu'negu Ra Anumzamo'ma Idomu mopafi vahe'ma zamazeri haviza nehuno, Temani kumapi vahe'enema zamazeri havizama hania zamofo antahintahia amanahu huno retro hu'neanki antahiho. Ne'onse sipisipi anentatamima hazaza hu'za, ne'onse mofavre nagatamina zamavazu hu'za vugahaze. Ana nehu'za zamagrama hu'naza avu'ava zamofo nona'a, masavenke huno tretre'ma hu'nea Idomu mopa eri havizantfa hugahaze.
21 Von ihres Sturzes Dröhnen bebt die Erde; wie das Geschrei am Schilfmeere hört sich ihr Schreien an.
Hagi Idomu vahe'mo'zama mopafima trakama hu'za masesaza zamofo agasasamo'a maka ama mopa eri tore hugahie. Ana nehina Idomu vahe'mo'zama zavi krafama hanaza zamofo agasasankea Koranke Hagerintegama nemaniza vahe'mo'za antahigahaze.
22 Gleich einem Adler steigt es auf, fliegt her und breitet seine Flügel gegen Bosra aus. Das Herz der Krieger Edoms gleicht an jenem Tag dem Herzen eines Weibs in Nöten!"
Hagi antahiho, tumpamo mago'a zaga azerinaku ageko'na eri fafukiteno ame huno hareno eramino ageko'nareti eme rufiteaza hu'za, ha' vahe'mo'za e'za Bozra kumate vahera eme zamazeri haviza hugahaze. Ana'ma hanage'za Idomu vahe'mokizmi harafa sondia vahe'mo'za a'nemo'za mofavre antenaku nehazageno zamata negrige'za koro nehazankna hu'za koro hugahaze.
23 Über Damaskus: "Hamat und Arpad sind bestürzt, verzagen, weil sie unheilvolle Kunde hören, ein Wogen wie im Meer, das niemand stillt.
Hagi Ra Anumzamo'a Damaskasi kumate vahekura amanage hu'ne, Hamati kumate vahe'ene Arpati kumate vahetera, zamagrite'ma esania knamofo nanekema nentahi'za zamagu'amo'a hapanetisige'za tusi koro nehu'za, hagerimo fruhuno omani tusiza huno kranto kranto hiaza hugahaze.
24 Damaskus ist erschlafft und wendet sich zur Flucht; denn Schrecken hat's gepackt und Angst und Weh erfaßt gleich einer Kreißenden.
Hagi Damaskasi kumate vahe'mo'za hankavezamia omanesige'za ete rukrahe hu'za atre'za koro fregahaze. Ana nehanageno koro zamo zamazeri ananekisige'za, mofavre anteku nehia a'mo ata negrigeno hiaza hu'za tusi koro nehu'za, antri huza nava'nava hugahaze.
25 Warum nur wird sie jetzt verlassen, die hochgepriesene Stadt, die Stadt der Wonnen?
Hagi Damaskasi kumara agi me'nea kuma me'nege'na muse hunentoa kumaki, nahige'za ana kumara atre'za vahe'mo'za korora fre'naze?
26 Auf ihren Straßen fallen ihre jungen Männer, und an jenem Tage werden alle Krieger hingeopfert." Ein Spruch des Herrn der Heeresscharen.
Hagi e'ina nehazage'za zamagri nehazaveramina ha' vahe'mo'za kuma amu'nompima me'nea neonse kantamimpi zamahe nefri'za, ana zupa Damaskasi kumapi sondia vahera maka zamahe hana hugahaze, huno Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a hu'ne.
27 "Ich lege Feuer an Damaskus' Mauern, daß es die Schlösser Benhadads verzehre."
Hagi ana nehu'na Nagra Damaskasi rankumamofo kuma keginafina teve tagintenugeno nereno Ben-hadati'ma ki'nea zaza nontaminena tevemo teno eri hana hugahie.
28 Von Kedar und dem Reich von Hasor, die Nebukadrezar, der Babelkönig, schlug, spricht so der Herr: "Brecht auf! Zieht gegen Kedar, und greift des Ostens Söhne an!
Hagi Kedari kumaku'ene Hazori mopafima me'nea kumatamima, Babiloni kini ne' Nebukatnesama ha'ma huzmagatere'nea kumataminkura Ra Anumzamo'a amanage hu'ne. Ha' vahe'mota otita Kedari kumate vahera hara hunezamanteta, zage hanati kazigama nemaniza vahera zamazeri haviza hiho.
29 Weg nimmt man ihre Zelte, ihre Herden und ihre Decken, all ihre Sachen. Auch die Kamele führt man ihnen weg. Drob rufen sie: 'Ringsum ist Schrecken.'
Hagi ana nehu'za ha' vahe'mo'za seli nozamine, sipisipi afu'zamine, seli noma negiza tavarave zamine maka fenoza zaminena e'neriza, kemori afu'zminena zamavare'za vugahaze. Ana nehanage'za vahe'mo'za kezatizami'za, tamagri'ma tamazeri koro'ma hania zamo'a maka kaziga tamazeri kagie hu'za hugahaze.
30 Flieht! Flüchtet eilends! Verbergt euch tief, ihr Bürger Chasors!" Ein Spruch des Herrn. "Denn einen Plan hat Nebukadrezar, der Babelkönig, und einen Anschlag gegen euch ersonnen:
Hagi Ra Anumzamo'a huno, Hazori kumate vahe'mota koro freta vuta afete me'nesia muri kampi ome frakiho. Na'ankure Babiloni kini ne' Nebukatnesama ha'ma eme huramanteno tamazeri havizama hania zamofo nanekea ko retro hunte'ne.
31 Brecht auf! Zieht gegen ein harmloses Volk, das sicher haust", ein Spruch des Herrn, "das weder Tor noch Riegel hat und einsam wohnt!
Hagi Ra Anumzamo'a Babiloni vahera zamasamino, Tamagra otita vuta mago zanku'ma ontahi akohe'zama nemaniza vahera ha' ome huzamanteho. Ana vahe tva'ontera mago'a vahera omani'naze, ana nehazage'za, kuma kafane kafama erigi'za rentrako'ma nehaza zanena omane'nea kumapi nemanize.
32 Zum Raube werden die Kamele, zur Beute ihrer Herden Menge. Die mit gestutztem Haar zerstreue ich in alle Winde, bereite ihnen Untergang von allen Seiten." Ein Spruch des Herrn.
Hagi kemoli afu'zamine bulimakaone sipisipi afu'zamia rohure'za eri'za vugahaze. Hagi zamaseni zamazoka'ma tagahu atupa'ma nehaza vahera, ha' vahe hanuge'za maka kazigati e'za knazana eme nezami'za, zaho'mo hiaza hu'za eme zamazeri harafi hanage'za maka kaziga vu'za e'za hugahaze, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
33 "Schakalen bietet Chasor Unterschlupf, ein ewig Ödland; niemand wohnt mehr darin; kein Menschenkind verweilt daselbst."
Hagi Hasori kumamo'a haviza huno za'zate nemanenigeno, anampina afi kraramimo'za emanigahaze. Ana nehanigeno anampina magore huno vahera omanitfa nehanigeno, ana kumapina vahe'mo'a kana eme anteno vano osugahie.
34 Was einst als Wort erging an Jeremias, den Propheten, über Elam im Anbeginne der Regierung des Judakönigs Sedekias:
Hagi Juda kini ne' Zedekaia'ma agafa huno kinima nemanigeno'a, Ra Anumzamo'a kasnampa ne' Jeremaiana Elamu vahete'ma fore'ma hania zankura amanage huno asami'ne.
35 So spricht der Heeresscharen Herr: "Fürwahr! Ich breche Elams Bogen, das erste Werkzeug seiner Kraft,
Hagi Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzamo'a huno, Elamu vahe'mo'za atireti hankavea e'nerizanki'na ana ati zamia eri'na rehantagi atregahue.
36 und lasse gegen Elam die vier Winde los; von den vier Gegenden des Himmels, nach allen diesen Winden zerstreue ich sie. Kein Volk soll's geben, zu dem nicht die Versprengten Elams kommen.
Hagi Nagra maka kazigati ha' vahera zamavare'na esanuge'za, ra zaho'mo eaza hu'za Elamu vahera ha' eme huzmantegahaze. Ana hanage'na Elamu vahera Nagra zamazeri panani hanuge'za ama mopafina maka kaziga fre'za vu'za e'za hu'za kumate kumatera manitere hugahaze.
37 Verzagen laß ich Elam vor den Feinden, vor denen, die nach seinem Untergange trachten. Und Unheil bringe ich darüber und meines Zornes Glut." Ein Spruch des Herrn. "Ich laß dem Schwerte hinter ihnen freien Lauf, bis ich sie aufgerieben.
Hagi Elamu vahe'ma zamahe frinaku'ma hanaza ha' vahe'mo'za negesage'na, Elamu vahera zamazeri koro hugahue. Nagra Ra Anumzamo'na huanki'na tusi narimpa ahenezmante'na knazana zami'na zamazeri haviza hugahue. Ana nehu'na ha' vahe huzamante'nuge'za bainati kazinteti eme zamaheme vu'za ome zamahe hana hugahaze.
38 In Elam setze ich dann nieder meinen Thron, vernichte dort den König samt den Fürsten." Ein Spruch des Herrn.
Hagi ana hute'na Nagra Elamu kumate kini trani'a ante'na manine'na, kini vahe'zamine eri'za vahe'zaminena zamazeri haviza hugahue, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.
39 "Doch wende ich am Ende jener Tage auch Elams Schicksal." Ein Spruch des Herrn.
Hianagi henka Elamu vahe'ma kinama ome hu'za mani'nesaregatira, ete zamavare'na mopazamire egahue, huno Ra Anumzamo'a hu'ne.

< Jeremia 49 >