< Klagelieder 3 >

1 Ich bin der Mann, der Elend hat erfahren durch seines Grimmes Rute.
Namni ulee dheekkamsa isaatiin rakkina arge anaa dha.
2 Mich drängte er und führte mich in Finsternis und tiefes Dunkel.
Inni fuula isaa duraa na ariʼee akka ani qooda ifaa dukkana keessa deemu na godhe;
3 An mir erprobt er immer wieder seine Macht den ganzen Tag.
dhugumaan inni guyyaa guutuu, ammumaa amma harka isaa natti deebise.
4 Er rieb mir auf mein Fleisch und meine Haut, zerbrach mir mein Gebein.
Inni foon kootii fi gogaa koo dulloomseera; lafee koo illee caccabseera.
5 Und eingeschritten ist er gegen mich mit Gift und Aufhängen,
Inni na marsee hadhaaʼummaa fi gidiraa natti naannesseera.
6 versetzte mich in Finsternis wie ewig Tote.
Akkuma warra dur dhumanii akka ani dukkana keessa jiraadhu na godhe.
7 Er mauerte mich ein, ließ keinen Ausweg offen, beschwerte mich mit Ketten.
Inni akka ani hin miliqneef dallaa natti ijaare; foncaa ulfaatus natti feʼe.
8 Ob ich auch schreie, rufe, er weist mein Beten ab,
Yommuu ani waammadhu yookaan gargaarsaaf iyyadhutti illee inni kadhannaa koo dhagaʼuu dida.
9 versperrt mit Pfählen meine Wege, verstört mir meine Pfade.
Karaa koo dhagaa soofameen cufe; daandii koo illee ni jalʼisa.
10 Er ist mir wie ein Bär, der lauert, ein Löwe in dem Hinterhalt.
Inni akkuma amaaketa riphee waa eeggatuu, akkuma leenca dhokatee jiruu
11 Er kreist um meine Wege, umschließt mich, macht mich einsam,
daandii irraa na harkisee na ciccire; kophaatti na gate.
12 dann spannt er seinen Bogen und stellt als Ziel mich auf für seine Pfeile.
Inni iddaa isaa luqqifatee xiyya isaa natti qabe.
13 Er schießt mir in die Nieren des Köchers Söhne.
Korojoo isaa keessaa xiyya baasee onnee koo waraane.
14 Ich wurde meinem ganzen Volke zum Gespött, ihr Spottlied für den ganzen Tag.
Ani saba koo hundaaf waan kolfaa nan taʼe; isaan guyyaa guutuu faaruudhaan natti qoosu.
15 Mit Bitternissen machte er mich satt, berauschte mich mit Wermut,
Inni waan hadhaaʼaa na nyaachise; hadhooftuu illee na quubse.
16 zermalmen ließ er meine Zähne Kiesel und wälzte mich im Staube.
Inni dhagaadhaan ilkaan koo cabse; awwaara keessattis na dhidhiite.
17 Des Glücks beraubt ward meine Seele, daß ich des Heiles ganz vergaß
Ani nagaa nan dhabe; gammachuun maal akka taʼes nan irraanfadhe.
18 und sprach: "Dahin ist meine Lebenskraft und meine Hoffnung auf den Herrn."
Kanaafuu ani “Ulfinni koo, abdiin ani Waaqayyo irraa qabu hundinuu badeera” nan jedhe.
19 Ja, der Gedanke an mein Elend, meine Irrsale, ist Wermut mir und Gift.
Ani rakkinaa fi asii achi jooruu koo, hadhaaʼummaa fi hadhooftuus nan yaadadha.
20 Und doch denkt meine Seele dran und sinnt in mir.
Lubbuun koo yeroo hunda waan kana yaaddi; na keessattis gad of qabdi.
21 Und ich bedachte dies und schöpfte daraus meine Hoffnung.
Taʼus ani waan kana nan qalbeeffadha; kanaafuu ani abdii qaba.
22 Des Herren Huld ist nicht zu Ende und sein Erbarmen nicht erschöpft.
Nu sababii jaalala Waaqayyoo guddaa sanaatiif hin badnu; gara laafinni isaa hin dhumuutii.
23 Neu ist's an jedem Morgen; ja: "Groß ist Deine Treue;
Isaan ganama hunda haaraa dha; amanamummaan kees guddaa dha.
24 mein Anteil ist der Herr", spricht meine Seele; "drum hoffe ich auf ihn."
Anis, “Waaqayyo qooda koo ti; kanaafuu ani isa nan eeggadha” ofiin nan jedha.
25 Der Herr ist denen gütig, die seiner harren, und einer Seele, die ihn sucht.
Waaqayyo warra isa abdataniif, kanneen isa barbaadaniif gaarii dha;
26 Drum ist es gut, schweigend des Herren Hilfe zu erwarten.
Fayyisuu Waaqayyoo calʼisanii eeggachuun gaarii dha.
27 Gar heilsam ist es für den Mann, das Joch in seiner Jugend schon zu tragen.
Yeroo dargaggummaa isaatti waanjoo baachuun namaaf gaarii dha.
28 Er sitze einsam da und schweige, weil er's ihm auferlegt!
Inni kophaa isaa calʼisee haa taaʼu; Waaqayyo isa baachiseeraatii.
29 Mit seinem Mund berühre er den Staub! Vielleicht gibt's dann noch Hoffnung.
Amma illee abdiin ni jira taʼaatii, inni fuula isaa awwaara keessa haa suuqqatu.
30 Er biete seine Wange jenem dar, der nach ihm schlägt, und lasse sich mit Schmach ersättigen!
Inni nama isa dhaʼutti maddii isaa haa qabu; salphinaanis haa guutamu.
31 Denn nicht auf ewig will der Herr verstoßen.
Gooftaan bara baraan nama hin gatuutii.
32 Und fügt er auch Betrübnis zu, erbarmt er sich auch wieder seiner Gnadenfülle nach.
Inni gadda fidu illee garaa ni laafa; jaalalli isaa kan hin geeddaramne sun guddaadhaatii.
33 Denn nicht aus Lust erniedrigt er und beugt die Menschenkinder,
Inni itti yaadee rakkina yookaan dhiphina sanyii namaatti hin fiduutii.
34 damit man mit den Füßen all die Gefangenen des Landes trete,
Yommuu hidhamtoonni biyyattii keessa jiran hundi miilla jalatti dhidhiitaman,
35 daß man das Recht der Leute beuge, das sie beim Allerhöchsten haben.
yommuu fuula Waaqa Waan Hundaa Olii duratti mirgi nama tokkoo dhiibamu,
36 Daß jemandem sein Recht genommen wird, das kann der Herr nicht billigen.
yommuu murtiin qajeelaan dhabamu, Gooftaan waan akkasii hin arguu?
37 Wer ist's, der sprach, und es geschah, und nicht befohlen hätte es der Herr?
Yoo Gooftaan ajajuu baate eenyutu dubbatee waan sana fiixaan baasuu dandaʼa?
38 Ja, kommt nicht aus des Höchsten Mund das Schlimme wie das Gute?
Wanni hamaanii fi wanni gaariin afaanuma Waaqa Waan Hundaa Oliitii baʼa mitii?
39 Was klagt ein Mensch im Leben, ein Mann ob seiner Sündenstrafe?
Yoos namni lubbuun jiraatu kam iyyuu maaliif yommuu cubbuu isaatiif adabamutti guunguma ree?
40 Laßt uns doch unsern Wandel prüfen und erforschen und uns zum Herrn bekehren!
Kottaa nu daandii keenya qorree haa ilaallu; gara Waaqayyoottis haa deebinu.
41 Laßt uns die Herzen lieber als die Hände zu Gott im Himmel heben:
Nu onnee keenyaa fi harka keenya gara Waaqa samii keessa jiruutti ol qabnee akkana haa jennu:
42 "Gesündigt haben wir in Widerspenstigkeit; Du hast uns nicht vergeben.
“Nu cubbuu hojjenneerra; fincilleerras; atis nuuf hin dhiifne.
43 Du hast mit Zorn uns ganz bedeckt, verfolgt, gemordet mitleidlos.
“Ati dheekkamsaan of haguugdee nu ariite; gara laafina malees nu fixxe.
44 Du hast Dich in Gewölk gehüllt, daß kein Gebet hindurch mehr dringe.
Akka kadhannaan tokko iyyuu gara kee hin dhufneef ati duumessaan of haguugde.
45 Zu Kehricht und zum Auswurf hast Du uns gemacht inmitten jener Völker.
Ati saboota gidduutti xurii fi kosii nu goote.
46 Weit rissen über uns den Mund all unsre Feinde auf.
“Diinonni keenya hundinuu, afaan nutti banataniiru.
47 Zu Angst und Furcht ward uns Verwüstung und Verderben."
Sodaa fi kiyyoon, diigamuu fi badiisni nutti dhufeera.”
48 Mein Auge weinte Wasserströme ob der Vernichtung, die getroffen meines Volkes Tochter.
Sababii uummanni koo barbadaaʼeef lolaan imimmaanii ija koo keessaa yaaʼa.
49 Und ohne Ruhe fließt mein Auge und ohne Rasten,
Iji koo boqonnaa malee utuu gargar hin kutin imimmaan lolaasa;
50 bis daß herniederschaue und es sehe der Herr vom Himmel.
kunis hamma Waaqayyo ol samiidhaa gad ilaalee argutti.
51 Mein Auge klagt ohn Ende ob all den Töchtern meiner Stadt.
Sababii dubartoota magaalaa koo hundaatiif wanni ani argu lubbuu koo gaddisiisa.
52 Mich jagten hin und her wie einen Vogel, die mir so grundlos Feinde waren.
Warri sababii malee diina natti taʼan akkuma simbiraa na adamsan.
53 Mein Leben wollten sie vernichten in der Grube; mit Steinen warfen sie auf mich.
Isaan lubbuu koo boolla keessatti galaafatanii dhagaa natti garagalchuu yaalan;
54 Dann strömte übers Haupt mir Wasser; ich sprach: "Ich bin verloren."
bishaan mataa koo irra gara gale; anis, “Baduu koo ti” nan jedhe.
55 Da rief ich Deinen Namen, Herr, aus tiefster Grube an.
Yaa Waaqayyo, ani boolla qilee keessaa maqaa kee nan waammadha.
56 Du hörtest meine Stimme: "Ach, verschließe meinem Rufen und meinem Seufzen nicht Dein Ohr!"
Ati kadhannaa koo kan, “Iyya ani gargaarsa barbaachaaf iyyu dhagaʼuu hin didin” jedhu dhageesseerta.
57 Du nahtest, als ich Dich gerufen; Du sprachst: "Sei nur getrost!"
Yeroo ani si waammadhetti ati natti dhiʼaattee “Hin sodaatin” naan jette.
58 Du führtest meine Sache, Herr; Du wahrtest mir das Leben.
Yaa gooftaa ati dubbii koo naa falmite; lubbuu koos ni baraarte.
59 Nun siehst Du, Herr: Bedrückt bin ich. Verhilf zu meinem Rechte mir!
Yaa Waaqayyo, ati daba natti hojjetame argiteerta; dubbii koo naa ilaali!
60 All ihre Rachgier schauest Du, all ihre Pläne gegen mich,
Ati haaloo baʼuu isaaniitii fi natti malachuu isaanii hundas argiteerta.
61 Du hörst ihr Schmähen, Herr, und all ihr Planen gegen mich,
Yaa Waaqayyo, ati arraba isaaniitii fi natti malachuu isaanii hunda dhageesseerta;
62 die Reden meiner Widersacher, ihr stetes Trachten gegen mich.
kunis arraba warra natti kaʼaniitii fi waan isaan guyyaa guutuu waaʼee koo hasaasanii dha.
63 Ihr Sitzen und ihr Aufstehn schau Dir an! Zum Spottlied bin ich ihnen.
Ati isaan ilaali! Isaan taaʼanii yookaan dhadhaabatanii weedduu isaaniitiin natti qoosu.
64 Du lohnest ihnen, Herr, nach ihrer Hände Werk.
Yaa Waaqayyo, waan isaaniif malu akkuma hojii harka isaaniitti deebisii kenniif.
65 Verblendung gibst Du ihrem Herzen, gibst ihnen Deinen Fluch.
Onnee isaanii haguugi; abaarsi kees isaan irra haa buʼu!
66 Im Zorn verfolgst Du sie und tilgst sie unterm Himmel, Herr.
Samiiwwan Waaqayyoo jalaa dheekkamsaan isaan ariʼii isaan balleessis.

< Klagelieder 3 >