< הושע 5 >

שמעו זאת הכהנים והקשיבו בית ישראל ובית המלך האזינו--כי לכם המשפט כי פח הייתם למצפה ורשת פרושה על תבור 1
Så hörer nu detta, I Prester, och akta häruppå, du Israels hus, och fattat i öronen, du Konungens hus; ty ett straff varder öfver eder gångandes. I som ena snaro i Mizpa ställt hafven, och ett utsträckt nät i Thabor.
ושחטה שטים העמיקו ואני מוסר לכלם 2
De slagta fast mycket, och bedraga folket dermed; derföre måste jag straffa dem allasamman.
אני ידעתי אפרים וישראל לא נכחד ממני כי עתה הזנית אפרים נטמא ישראל 3
Jag känner Ephraim väl, och Israel är för mig intet fördold; att Ephraim är en sköka, och Israel en sluna.
לא יתנו מעלליהם לשוב אל אלהיהם כי רוח זנונים בקרבם ואת יהוה לא ידעו 4
De tänka intet dertill, att de måtte vända sig till sin Gud; ty de hafva ett skökohjerta, och sköta intet om Herran.
וענה גאון ישראל בפניו וישראל ואפרים יכשלו בעונם--כשל גם יהודה עמם 5
Derföre skall Israels högfärd för deras ansigte ödmjukad varda; och skola både Israel och Ephraim falla för deras ondskos skull; ock skall Juda falla med dem.
בצאנם ובבקרם ילכו לבקש את יהוה--ולא ימצאו חלץ מהם 6
Så skola de komma med sin får och fä, till att söka Herran, och dock intet finna honom; ty han hafver vändt sig ifrå dem.
ביהוה בגדו כי בנים זרים ילדו עתה יאכלם חדש את חלקיהם 7
De förakta Herran, och föda främmande barn; derföre skall ock nymånaden uppfräta med dem deras offer.
תקעו שופר בגבעה חצצרה ברמה הריעו בית און אחריך בנימין 8
Ja, blåser i basun i Gibea; ja, trummeter i Rama; ja, roper i BethAven, på hinsidon BenJamin.
אפרים לשמה תהיה ביום תוכחה בשבטי ישראל הודעתי נאמנה 9
Ty Ephraim skall ett öde varda, på den tid jag dem straffandes varder. Derom hafver jag Israels slägte troliga varnat.
היו שרי יהודה כמסיגי גבול עליהם אשפוך כמים עברתי 10
Juda Förstar äro like dem som utflytta råmärke; derföre vill jag utgjuta mina vrede öfver dem, lika som vatten.
עשוק אפרים רצוץ משפט כי הואיל הלך אחרי צו 11
Ephraim lider väld, och varder plågad; deruti sker honom rätt; ty han hafver gifvit sig uppå menniskobud.
ואני כעש לאפרים וכרקב לבית יהודה 12
Jag är Ephraim såsom en mal, och Juda huse en plåga.
וירא אפרים את חליו ויהודה את מזרו וילך אפרים אל אשור וישלח אל מלך ירב והוא לא יוכל לרפא לכם ולא יגהה מכם מזור 13
Och då Ephraim kände sina krankhet, och Juda sitt sår, drog Ephraim bort till Assur, och sände till Konungen i Jareb; men han kunde intet hjelpa eder, eller hela edart sår.
כי אנכי כשחל לאפרים וככפיר לבית יהודה אני אני אטרף ואלך אשא ואין מציל 14
Ty jag är Ephraim lika som ett lejon, och Juda huse lika som ett ungt lejon. Jag, jag rifver, och går min väg; jag förer dem bort, och ingen kan undsätta dem.
אלך אשובה אל מקומי עד אשר יאשמו ובקשו פני בצר להם ישחרנני 15
Jag vill gå åter till mitt rum igen, tilldess de känna sina skuld, och söka mitt ansigte.

< הושע 5 >