< Job 28 >

1 Pudno nga adda pagminasan iti pirak, lugar a pagguguranda iti balitok.
Denn für das Silber gibt es einen Fundort, und eine Stätte für das Gold, das man läutert.
2 Ti landok ket nakali manipud iti daga; ti gambang ket narunaw manipud iti bato.
Eisen wird hervorgeholt aus der Erde, [Anderswo: Staub] und Gestein schmelzt man zu Kupfer.
3 Nangisaad ti tao iti paggibusan ti kinasipnget ken nagsuksukimat agingga iti kaadaywan a pagpatinggaan, dagiti bato nga adda iti sipnget ken nakaro a kinasipnget.
Er [d. h. der Mensch] hat der Finsternis ein Ende gesetzt, und durchforscht bis zur äußersten Grenze das Gestein der Finsternis und des Todesschattens.
4 Nangkali isuna iti nauneg nga abot nga adayo iti lugar a pagnanaedan dagiti tattao, luglugar a nalipatanen iti saka ti siasinoman. Agbitbitin isuna iti lugar nga adayo kadagiti tattao; agpilpillayog isuna nga agsubli-subli.
Er bricht einen Schacht fern von dem Wohnenden; die von dem Fuße Vergessenen hangen hinab, fern von den Menschen schweben sie.
5 Maipapan iti daga, agtaud ti tinapay manipud iti daytoy, iti unegna ket kasla agap-apuy.
Die Erde, -aus ihr kommt Brot hervor, und ihr Unteres wird zerwühlt wie vom Feuer.
6 Dagiti batona ti pakasarakan kadagiti safiro, ken naglaon iti balitok ti tapokna.
Ihr Gestein ist der Sitz des Saphirs, und Goldstufen sind darin. [Eig. sind ihm [dem Sitze des Saphirs] eigen]
7 Awan ti tumutokma a billit ti makaammo iti dalan nga agturong iti daytoy, uray ti buitre ket saanna pay a nakita daytoy.
Ein Pfad, den der Raubvogel nicht kennt, und den das Auge des Habichts [O. Geiers] nicht erblickt hat;
8 Saan pay a nagnaan dagiti atap nga ayup ti kasta a dalan, uray ti narungsot a leon ket saan pay a limmabas sadiay.
den die wilden Tiere [W. die Söhne des Stolzes] nicht betreten, über den der Löwe nicht hingeschritten ist.
9 Ipatay ti maysa a tao ti imana iti natangken a bato; balbaliktadenna dagiti bantay babaen kadagiti ramutda.
Er [d. h. der Mensch] legt seine Hand an das harte Gestein, wühlt die Berge um von der Wurzel aus.
10 Agar-aramid isuna kadagiti pagayusan iti danum iti nagbabaetan dagiti dadakkel a bato; makitkitana sadiay ti tunggal banag a napateg.
Kanäle haut er durch die Felsen, und allerlei Köstliches sieht sein Auge.
11 Tamtambakanna dagiti pagayusan tapno saan nga agayus dagitoy; iruarna iti lawag ti aniaman a nakalemmeng sadiay.
Er dämmt Flüsse ein, daß sie nicht durchsickern, und Verborgenes zieht er hervor an das Licht.
12 Sadino ti pakasarakan iti kinasirib? Sadino ti ayan iti pannakaawat?
Aber die Weisheit, wo wird sie erlangt? und welches ist die Stätte des Verstandes?
13 Saan nga ammo ti tao ti gatadna daytoy; wenno saan a masarakan daytoy iti daga dagiti sibibiag.
Kein Mensch kennt ihren Wert, [Eig. das was ihr gleichkommt] und im Lande der Lebendigen wird sie nicht gefunden.
14 Kuna dagiti nagaadalem a danum iti uneg ti daga, 'Awan kaniak'; kuna ti baybay, 'Awan kaniak daytoy.'
Die Tiefe spricht: Sie ist nicht in mir, und das Meer spricht: Sie ist nicht bei mir.
15 Saan a magun-od ti kinasirib babaen iti balitok; wenno saan a maikilo ti pirak kas gatadna daytoy.
Geläutertes Gold kann nicht für sie gegeben, und Silber nicht dargewogen werden als ihr Kaufpreis.
16 Saan a magatadan daytoy iti balitok ti Ofir, agraman dagiti napapateg nga onyx wenno safiro.
Sie wird nicht aufgewogen mit Gold von Ophir, mit kostbarem Onyx und Saphir.
17 Saan a maipada ti gatadna iti balitok ken kristal; wenno saan a maisukat daytoy kadagiti alahas a naaramid iti kasayaatan a balitok.
Gold und Glas kann man ihr nicht gleichstellen, noch sie eintauschen gegen ein Gerät von gediegenem Golde.
18 Awan pakaiyaspinganna daytoy iti koral wenno jasper; pudno, adayo a nagatgatad ti kinasirib ngem kadagiti rubi.
Korallen und Krystall kommen neben ihr nicht in Erwähnung; und der Besitz der Weisheit ist mehr wert als Perlen.
19 Saan a maipada daytoy iti topasio ti Etiopia; wenno saan a magatadan daytoy iti puro a balitok.
Nicht kann man ihr gleichstellen den Topas von Äthiopien; mit feinem Golde wird sie nicht aufgewogen.
20 Sadino ngarud ti paggappuan ti kinasirib? Sadino ti ayan ti pannakaawat?
Die Weisheit nun, woher kommt sie, und welches ist die Stätte des Verstandes?
21 Nailemmeng ti kinasirib manipud kadagiti mata dagiti amin nga agbibiag ken agnanayon a nailemmeng kadagiti billit iti tangatang.
Denn sie ist verborgen vor den Augen aller Lebendigen, und vor den Vögeln des Himmels ist sie verhüllt.
22 Kuna ti Pannakadadael ken Patay, 'Nangngeganmi laeng ti sayanggusing maipapan iti daytoy.'
Der Abgrund [S. die Anm. zu Ps. 88,11] und der Tod sagen: Mit unseren Ohren haben wir ein Gerücht von ihr gehört.
23 Maaw-awatan ti Dios ti dalan nga agturong iti daytoy; ammona ti ayanna daytoy.
Gott versteht ihren Weg, [O. den Weg zu ihr] und er kennt ihre Stätte.
24 Ta kumitkita isuna agingga iti pagpatinggaan ti daga ken makitkitana amin nga adda iti babaen ti tangatang.
Denn er schaut bis zu den Enden der Erde; unter dem ganzen Himmel sieht er.
25 Iti napalabas, innikkanna ti pigsa ti angin ken biningayna ti danum sigun iti kalawana.
Als er dem Winde ein Gewicht bestimmte, und die Wasser mit dem Maße abwog,
26 Nangaramid isuna iti pagannurutan para iti tudo ken iti dalan para iti kimat.
als er dem Regen ein Gesetz bestimmte und eine Bahn dem Donnerstrahl:
27 Kalpasanna, nakitana ti sirib ket impablaakna daytoy; impasdekna daytoy, pudno, inadalna daytoy.
da sah er sie und tat sie kund, [O. durchzählte sie] er setzte sie ein [O. stellte sie hin] und durchforschte sie auch.
28 Kinunana kadagiti tattao, 'Kitaenyo, ti panagbuteng iti Apo- dayta ti kinasirib; ti umadayo iti dakes ket pannakaawat.'”
Und zu dem Menschen sprach er: Siehe, die Furcht des Herrn ist Weisheit, und vom Bösen weichen ist Verstand.

< Job 28 >