Proverbiorum 5
1 fili mi adtende sapientiam meam et prudentiae meae inclina aurem tuam
Min son, gif akt uppå mina vishet, böj din öron till mina läro;
2 ut custodias cogitationes et disciplinam labia tua conservent
Att du må behålla god råd, och din mun veta beskedlighet.
3 favus enim stillans labia meretricis et nitidius oleo guttur eius
Ty ene skökos läppar äro en hannogskaka, och hennes hals är halare än olja;
4 novissima autem illius amara quasi absinthium et acuta quasi gladius biceps
Men framdeles bäsk som malört, och skarp såsom ett tveeggadt svärd.
Hennes fötter löpa neder till döden; hennes råd gånger få helvetet. (Sheol h7585)
6 per semitam vitae non ambulat vagi sunt gressus eius et investigabiles
Hon går icke rätt fram på lifsens väg; ostadig äro hennes steg, så att hon icke vet hvart hon går.
7 nunc ergo fili audi me et ne recedas a verbis oris mei
Så hörer mig nu, min barn, och viker icke ifrå mins muns tal.
8 longe fac ab ea viam tuam et ne adpropinques foribus domus eius
Låt dina vägar vara fjerran ifrå henne, och nalkas intet intill hennes husdörr;
9 ne des alienis honorem tuum et annos tuos crudeli
Att du icke skall gifva dina äro dem främmandom, och din år dem grymma;
10 ne forte impleantur extranei viribus tuis et labores tui sint in domo aliena
Att främmande icke skola mätta sig af dine förmågo, och ditt arbete icke vara uti ens annars hus;
11 et gemas in novissimis quando consumpseris carnes et corpus tuum et dicas
Och du måtte framdeles sucka, när du ditt lif och gods förtärt hafver;
12 cur detestatus sum disciplinam et increpationibus non adquievit cor meum
Och säga: Ack! huru hafver jag hatat tuktan, och mitt hjerta straff försmått;
13 nec audivi vocem docentium me et magistris non inclinavi aurem meam
Och hafver icke lydt mina lärares röst, och icke böjt min öron till dem som mig lärde?
14 paene fui in omni malo in medio ecclesiae et synagogae
Jag är fulltnär i all olycko kommen, att jag den meniga hopen och sällskapet följt hafver.
15 bibe aquam de cisterna tua et fluenta putei tui
Drick vatten utaf dina gropar, och hvad af dinom brunn utflyter.
16 deriventur fontes tui foras et in plateis aquas tuas divide
Låt dina källor utflyta, och vattubäckerna uppå gatorna;
17 habeto eas solus nec sint alieni participes tui
Men haf du dem allena, och ingen främmande med dig.
18 sit vena tua benedicta et laetare cum muliere adulescentiae tuae
Din brunn vare välsignad, och gläd dig af dins ungdoms hustru.
19 cerva carissima et gratissimus hinulus ubera eius inebrient te omni tempore in amore illius delectare iugiter
Hon är ljuflig såsom en hind, och täck såsom en rå; låt hennes kärlek alltid mätta dig, och förlusta dig alltid uti hennes kärlek.
20 quare seduceris fili mi ab aliena et foveris sinu alterius
Min son, hvi vill du förlusta dig med en främmande, och famntager ens annars?
21 respicit Dominus vias hominis et omnes gressus illius considerat
Ty hvars och ens mans vägar äro för Herranom, och han mäter alla deras gångar.
22 iniquitates suae capiunt impium et funibus peccatorum suorum constringitur
Dens ogudaktigas misshandel skall gripa honom, och med sina synders snaro skall han hållen varda.
23 ipse morietur quia non habuit disciplinam et multitudine stultitiae suae decipietur
Han skall dö, derföre att han icke vill låta lära sig, och för sin stora dårskaps skull vill fara.
