Lamentações de Jeremias 3
1 Eu sou o homem que viu a aflição pela vara de seu furor.
Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
2 Guiou-me e levou-me a trevas, e não à luz.
Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
3 Com certeza se virou contra mim, revirou sua mão o dia todo.
Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
4 Fez envelhecer minha carne e minha pele, quebrou meus ossos.
Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
5 Edificou contra mim, e cercou [-me] de fel e de trabalho.
Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
6 Fez-me habitar em lugares escuros, como os que já morrera há muito tempo.
Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
7 Cercou-me por todos lados, e não posso sair; tornou pesados os meus grilhões.
Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
8 Até quando clamo e dou vozes, fechou [os ouvidos] à minha oração.
Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
9 Cercou meus caminhos com pedras lavradas, retorceu as minhas veredas.
Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
10 Foi para mim como um urso que espia, como um leão escondido.
Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
11 Desviou meus caminhos, e fez-me em pedaços; deixou-me desolado.
Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
12 Armou seu arco, e me pôs como alvo para a flecha.
Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
13 Fez entrar em meus rins as flechas de sua aljava.
Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
14 Servi de escárnio a todo o meu povo, de canção ridícula deles o dia todo.
Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
15 Fartou-me de amarguras, embebedou-me de absinto.
Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
16 Quebrou os meus dentes com cascalho, cobriu-me de cinzas.
Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
17 E afastou minha alma da paz, fez-me esquecer da boa vida.
Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
18 Então eu disse: Pereceram minha força e minha esperança no SENHOR.
Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
19 Lembra-te da minha aflição e do meu sofrimento, do absinto e do fel.
Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
20 Minha alma se lembra e se abate em mim.
Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
21 Disto me recordarei na minha mente, por isso terei esperança:
Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
22 É pelas bondades do SENHOR que não somos consumidos, porque suas misericórdias não têm fim.
Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
23 Elas são novas a cada manhã; grande é a tua fidelidade.
Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
24 O SENHOR é minha porção, diz a minha alma; portanto nele esperarei.
Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
25 Bom é o SENHOR para os que nele esperam, para a alma que o busca.
Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
26 É bom esperar e tranquilo aguardar a salvação do SENHOR.
Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
27 É bom ao homem levar o jugo em sua juventude.
Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
28 Sente-se só, e fique quieto; pois ele o pôs sobre si.
Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
29 Ponha sua boca no pó; talvez haja esperança.
Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
30 Dê a face ao que o ferir; farte-se de insultos.
Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
31 Pois o Senhor não rejeitará para sempre:
Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
32 Mesmo que cause aflição, ele também se compadecerá segundo a grandeza de suas misericórdias.
Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
33 Pois não é sua vontade afligir nem entristecer os filhos dos homens.
Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
34 Esmagar debaixo de seus pés a todos os prisioneiros da terra,
Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
35 Perverter o direito do homem diante da presença do Altíssimo,
Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
36 Prejudicar ao homem em sua causa: o Senhor não aprova ) [tais coisas].
Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
37 Quem é que pode fazer suceder [algo] que diz, se o Senhor não tiver mandado?
Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
38 Por acaso da boca do Altíssimo não sai tanto a maldição como a bênção?
Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
39 Por que o homem vivente se queixa da punição de seus próprios pecados?
Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
40 Examinemos nossos caminhos, investiguemos, e nos voltemos ao SENHOR.
Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
41 Levantemos nossos corações e as mãos a Deus nos céus,
Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
42 [Dizendo: ] Nós transgredimos e fomos rebeldes; tu não perdoaste.
Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
43 Cobriste-te de ira, e nos perseguiste; mataste sem teres compaixão.
Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
44 Cobriste-te de nuvens, para que [nossa] oração não passasse.
Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
45 Tu nos tornaste como escória e rejeito no meio dos povos.
Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
46 Todos os nossos inimigos abriram sua boca contra nós.
Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
47 Medo e cova vieram sobre nós, devastação e destruição.
Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
48 Rios de águas correm de meus olhos, por causa da destruição da filha de meu povo.
Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
49 Meus olhos destilam, e não cessam; não haverá descanso,
Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
50 Até que o SENHOR preste atenção, e veja desde os céus.
Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
51 Meus olhos afligem minha alma, por causa de todas as filhas de minha cidade.
Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
52 Sem motivo meus inimigos me caçam como a um passarinho.
Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
53 Tentaram tirar minha vida na masmorra, e lançaram pedras sobre mim.
De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
54 As águas inundaram sobre minha cabeça; eu disse: É o meu fim.
De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
55 Invoquei o teu nome, SENHOR, desde a cova profunda.
Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
56 Ouviste minha voz: não escondas o teu ouvido ao meu suspiro, ao meu clamor.
Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
57 Tu te achegaste no dia em que te invoquei; disseste: Não temas.
Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
58 Defendeste, Senhor, as causas de minha alma; redimiste minha vida.
Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
59 Viste, SENHOR, a maldade que me fizeram; julga minha causa.
Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
60 Viste toda a vingança deles, todos os seus pensamentos contra mim.
Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
61 Ouvido os seus insultos, ó SENHOR, todos os seus pensamentos contra mim;
Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
62 As coisas ditas pelos que se levantam contra mim, e seu planos contra mim o dia todo.
Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
63 Olha para tudo quanto eles fazem; com canções zombam de mim.
Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
64 Retribui-lhes, SENHOR, conforme a obra de suas mãos.
Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
65 Dá-lhes angústia de coração, tua maldição a eles.
Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
66 Persegue-os com ira, e destrua-os de debaixo dos céus do SENHOR.
Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
