Brojevi 10
1 Još reèe Gospod Mojsiju govoreæi:
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 Naèini sebi dvije trube od srebra, kovane da budu; njima æeš sazivati zbor i zapovijedati da polazi vojska.
Gör dig två trummeter af tätt silfver, att du brukar dem till att kalla tillhopa menighetena, och när hären af stad skall.
3 Kad obje zatrube, tada neka se skuplja k tebi sav zbor na vrata šatora od sastanka.
När man blås slätt med dem båda, skall församla sig till dig hela menigheten inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.
4 A kad jedna zatrubi, tada neka se skupljaju k tebi knezovi, glavari od tisuæa Izrailjevijeh.
När man slätt blås med enom, så skola höfvitsmännerna församla sig till dig; de öfverste öfver tusende i Israel.
5 A kad zatrubite potresajuæi, tada neka se kreæe oko koji leži prema istoku.
Men när I trummeten, så skola de lägren draga af stad, som ligga österut.
6 A kad zatrubite drugi put potresajuæi, onda neka se kreæe oko koji je prema jugu; potresajuæi neka se trubi kad treba da poðu.
Och när I trummeten annan gång, då skola de lägren draga af stad, som ligga söderut; förty, när de resa skola, så skolen I trummeta.
7 A kad sazivate zbor, trubite, ali ne potresajuæi.
Men när menigheten skall församlas, skolen I slätt blåsa, och icke trummeta.
8 A neka trube u trube sinovi Aronovi sveštenici; to da vam je uredba vjeèna od koljena do koljena.
Och det blåsandet med trummeterna skola Prestens Aarons söner göra. Och det skall vara eder ett evigt sätt till edra efterkommande.
9 I kad poðete na vojsku u zemlji svojoj na neprijatelja koji udari na vas, trubite u trube potresajuæi; i Gospod Bog vaš opomenuæe vas se, i saèuvaæete se od neprijatelja svojih.
När I dragen till någon strid uti edro lande emot edra fiendar, som strida på eder, så skolen I trummeta med trummeterna, att uppå eder skall tänkt varda för Herranom edrom Gud, och I mågen löste varda ifrån edra fiendar.
10 Tako i u dan veselja svojega i na praznike svoje i poèetke mjeseca svojih trubite u trube prinoseæi žrtve svoje paljenice i žrtve svoje zahvalne, i biæe vam spomen pred Bogom vašim. Ja sam Gospod Bog vaš.
Sammalunda ock, när I ären glade, på edra högtider och edra nymånader, skolen I blåsa med trummeterna öfver edor bränneoffer och tackoffer; att det skall vara eder till åminnelse för edrom Gud. Jag är Herren edar Gud.
11 I u dvadeseti dan drugoga mjeseca druge godine podiže se oblak iznad šatora od svjedoèanstva.
På tjugonde dagen i dem andra månadenom, i de andra årena, gaf molnskyn sig upp af vittnesbördsens tabernakel.
12 I poðoše sinovi Izrailjevi svojim redom iz pustinje Sinajske, i ustavi se oblak u pustinji Faranskoj.
Och Israels barn drogo i deras skarar utu Sinai öken; och molnskyn blef uti den öknene Paran.
13 Tako poðoše prvi put, kao što Gospod zapovjedi preko Mojsija.
Och de förste drogo af stad, efter Herrans ord genom Mose;
14 I poðe naprijed zastava vojske sinova Judinijeh u èetama svojim; i nad vojskom njihovom bješe Nason sin Aminadavov;
Nämliga det baneret af Juda barnas lägre drog först åstad med deras här; och öfver deras här var Nahesson, Amminadabs son.
15 A nad vojskom plemena sinova Isaharovijeh Natanailo sin Sogarov;
Och öfver den hären af Isaschars barnas slägte var Nathaneel, Zuars son.
16 A nad vojskom plemena sinova Zavulonovijeh Elijav sin Helonov.
Och öfver den hären af Sebulons barnas slägte var Eliab, Helons son.
17 I složiše šator, pa poðoše sinovi Girsonovi i sinovi Merarijevi noseæi šator.
Då lade man tillsamman tabernaklet; och Gersons och Merari barn drogo åstad, och båro tabernaklet.
18 Potom poðe zastava vojske sinova Ruvimovijeh u èetama svojim, a nad njihovom vojskom bješe Elisur sin Sedijurov,
Dernäst följde det baneret af Rubens lägre med deras här; och öfver deras här var Elizur, Sedeurs son.
19 A nad vojskom plemena sinova Simeunovijeh Salamilo sin Surisadajev,
Och öfver den hären af Simeons barnas slägte var Selumiel, ZuriSadai son.
20 A nad vojskom plemena sinova Gadovijeh Elisaf sin Raguilov.
Och Eliasaph, Deguels son, öfver Gads barnas slägtes här.
21 I poðoše sinovi Katovi noseæi svetinju, da bi oni podigli šator dokle ovi doðu.
Så drogo ock de Kehatiter åstad, och båro helgedomen; och hine uppsatte tabernaklet tilldess denne kommo efter.
22 Potom poðe zastava vojske sinova Jefremovijeh u èetama svojim, a nad vojskom njihovom bješe Elisama sin Emijudov,
Dernäst drog det baneret åstad af Ephraims barnas lägre med deras här; och öfver dem var Elisama, Ammihuds son.
23 A nad vojskom plemena sinova Manasijinih Gamalilo sin Fadasurov,
Och Gamliel, Pedahzurs son, öfver den hären af Manasse barnas slägte.
24 A nad vojskom plemena sinova Venijaminovih Avidan sin Gadeonijev.
Och Abidan, Gideoni son, öfver den hären af BenJamins barnas slägte.
25 Najposlije poðe zastava vojske sinova Danovijeh u èetama svojim, zadnja vojska, i nad vojskom njihovom bješe Ahijezer sin Amisadajev,
Dernäst följde det baneret af Dans barnas lägre med deras här; och så voro all lägren uppe; och Ahieser, AmmiSadai son, var öfver deras här;
26 A nad vojskom plemena sinova Asirovijeh Fagailo sin Ehranov,
Och Pagiel, Ochrans son, öfver den hären af Assers barnas slägte;
27 A nad vojskom plemena sinova Neftalimovijeh Ahirej sin Enanov.
Och Ahira, Enans son, öfver den hären af Naphthali barnas slägte.
28 Tijem redom poðoše sinovi Izrailjevi u èetama svojim, i tako iðahu.
Så foro Israels barn med deras härar.
29 A Mojsije reèe Jovavu sinu Raguilovu Madijaninu, tastu svojemu: idemo na mjesto za koje reèe Gospod: vama æu ga dati. Hajde s nama, i dobro æemo ti uèiniti, jer je Gospod obeæao Izrailju mnogo dobra.
Och Mose sade till sin svåger Hobab, Reguels son, af Midian: Vi drage till de rum, om hvilka Herren sagt hafver: Jag skall gifva eder dem; så kom nu med oss, vi vilje göra det bästa med dig; ty Herren hafver Israel godt tillsagt.
30 A on mu reèe: neæu iæi, nego idem u svoju zemlju i u rod svoj.
Han svarade: Jag vill icke med eder, utan fara i mitt land till mina slägt.
31 A Mojsije reèe: nemoj nas ostaviti, jer znaš mjesta u pustinji gdje bismo mogli stajati, pa nam budi voð.
Han sade: Käre, öfvergif oss icke; förty du vetst hvar vi skole lägra oss i öknene, och skall vara vårt öga.
32 I ako poðeš s nama, kad doðe dobro koje æe nam uèiniti Gospod, uèiniæemo ti dobro.
Och om du far med oss, det goda, som Herren gör med oss, det vilje vi göra med dig.
33 I tako poðoše od gore Gospodnje, i iðahu tri dana, i kovèeg zavjeta Gospodnjega iðaše pred njima tri dana tražeæi mjesto gdje bi poèinuli.
Så drogo de ifrå Herrans berg tre dagsresor; och Herrans förbunds ark drog för dem tre dagsresor, till att visa dem hvar de hvila skulle.
34 I oblak Gospodnji bješe nad njima svaki dan kad polažahu s mjesta, gdje bijahu u okolu.
Och Herrans molnsky var öfver dem om dagen, när de drogo utu lägret.
35 I kad polažaše kovèeg, govoraše Mojsije: ustani Gospode, i neka se razaspu neprijatelji tvoji, i neka bježe ispred tebe koji mrze na te.
Och när arken for, så sade Mose: Herre, statt upp, att dine fiender måga förströs; och de som dig hata, måga flyktige varda för dig.
36 A kad se ustavljaše, govoraše: uvrati se, Gospode, k mnoštvu tisuæa Izrailjevijeh.
Och när han sattes ned, sade han: Kom igen, Herre, till de många Israels tusend.
