< Juan 1 >

1 En el principio ya era el Verbo; y el Verbo era con Dios, y Dios era el Verbo.
Muqeddemde «Kalam» bar idi; Kalam Xuda bilen bille idi hem Kalam Xuda idi.
2 Éste era en el principio con Dios.
U muqeddemde Xuda bilen bille idi.
3 Todas las cosas por éste fueron hechas; y sin él nada de lo que es hecho, fue hecho.
U arqiliq barliq mewjudatlar yaritildi we barliq yaritilghanlarning héchbiri uningsiz yaritilghan emes.
4 En él estaba la vida, y la vida era la luz de los hombres.
Uningda hayatliq bar idi we shu hayatliq insanlargha nur élip keldi.
5 Y la luz en las tinieblas resplandece; y las tinieblas no la comprendieron.
We nur qarangghuluqta parlaydu we qarangghuluq bolsa nurni héch bésip chüsheligen emes.
6 Fue un hombre enviado de Dios, el cual se llamaba Juan.
Bir adem Xudadin keldi. Uning ismi Yehya idi.
7 Este vino por testimonio, para que diese testimonio de la Luz, para que por él todos creyesen.
U guwahliq bérish üchün, yeni hemme insan özi arqiliq ishendürülsun, dep nurgha guwahchi bolushqa kelgenidi.
8 El no era la Luz; mas fue enviado para que diese testimonio de la Luz.
[Yehyaning] özi shu nur emes, belki peqet shu nurgha guwahliq bérishke kelgenidi.
9 Aquella Palabra era la Luz verdadera, que alumbra a todo hombre, que viene en este mundo.
Heqiqiy nur, yeni pütkül insanni yorutquchi nur dunyagha kéliwatqanidi.
10 En el mundo estaba, y el mundo fue hecho por él, y el mundo no le conoció.
U dunyada bolghan we dunya u arqiliq barliqqa keltürülgen bolsimu, lékin dunya uni tonumidi.
11 A lo suyo vino; y los suyos no le recibieron.
U öziningkilerge kelgen bolsimu, biraq uni öz xelqi qobul qilmidi.
12 Mas a todos los que le recibieron, dióles poder de ser hechos hijos de Dios, esto es, a los que creen en su nombre:
Shundaqtimu, u özini qobul qilghanlar, yeni öz namigha étiqad qilghanlarning hemmisige Xudaning perzenti bolush hoquqini ata qildi.
13 Los cuales no son engendrados de sangres, ni de voluntad de la carne, ni de voluntad de hombre, sino de Dios.
Uni qobul qilghan mushular ya qandin, ya etlerdin, ya insan iradisidin emes, belki Xudadin törelgen bolidu.
14 Y el Verbo fue hecho carne, y habitó entre nosotros; y vimos su gloria, gloria como del unigénito del Padre, lleno de gracia y de verdad.
Kalam insan boldi hem arimizda makanlashti we biz uning shan-sheripige qariduq; u shan-sherep bolsa, Atining yénidin kelgen, méhir-shepqet we heqiqetke tolghan birdinbir yégane Oghliningkidur.
15 Juan dio testimonio de él, y clamó, diciendo: Este es del que yo decía: El que viene en pos de mí, es mayor que yo; porque es primero que yo.
(Yehya uninggha guwahliq bérip: — Mana, men [silerge]: «Mendin kéyin kelgüchi mendin üstündur, chünki u men dunyagha kélishtin burunla bolghanidi» déginim del mushu kishidur! — dep jar qildi)
16 Y de su plenitud tomamos todos, y gracia por gracia.
Chünki hemmimiz uningdiki tolup tashqanlardin iltipat üstige iltipat alduq.
17 Porque la ley por Moisés fue dada; mas la gracia y la verdad por Jesu Cristo vinieron.
Chünki Tewrat qanuni Musa [peyghember] arqiliq yetküzülgenidi; lékin méhir-shepqet we heqiqet Eysa Mesih arqiliq yetküzüldi.
18 A Dios nadie le vio jamás: el unigénito hijo que está en el seno del Padre, él nos le declaró.
Xudani héchkim körüp baqqan emes; biraq Atining quchiqida turghuchi, yeni birdinbir Oghul Uni ayan qildi.
19 Y éste es el testimonio de Juan, cuando los Judíos enviaron de Jerusalem sacerdotes y Levitas, que le preguntasen: ¿Tú, quién eres?
Yérusalémdiki Yehudiylar Yehyadin «Sen kimsen?» dep sürüshte qilishqa kahinlar bilen Lawiylarni uning yénigha ewetkende, uning ulargha jawaben bergen guwahliqi mundaq idi:
20 Y confesó, y no negó; mas confesó: Yo no soy el Cristo.
U étirap qilip, héch ikkilenmey: — «Men Mesih emesmen» — dep éniq étirap qildi.
21 Y le preguntaron: ¿Qué pues? ¿Eres tú Elías? Dijo: No soy. ¿Eres tú el profeta? Y respondió: No.
Ular uningdin: — Undaqta özüng kim bolisen? Ilyas [peyghember]musen? — dep soridi. — Yaq, men u emesmen, — dédi u. — Emise, sen héliqi peyghembermusen? — dep soridi ular. U yene: — Yaq! — dédi.
22 Dijéronle pues: ¿Quién eres? para que demos respuesta a los que nos enviaron. ¿Qué dices de ti mismo?
Shunga ular uningdin: — Undaqta, sen zadi kim bolisen? Bizni ewetkenlerge jawab bérishimiz üchün, [bizge éytqin], özüng toghruluq néme deysen? — dep soridi.
23 Dijo: Yo soy la voz del que clama en el desierto: Enderezád el camino del Señor, como dijo Isaías profeta.
Yehya mundaq jawab berdi: — Yeshaya peyghember burun éytqandek, chölde «Rebning yolini tüz qilinglar» dep towlaydighan awazdurmen!
24 Y los que habían sido enviados eran de los Fariseos.
Emdi [Yérusalémdin] ewetilgenler Perisiylerdin idi. Ular yene Yehyadin: — Sen ya Mesih, ya Ilyas yaki héliqi peyghember bolmisang, néme dep kishilerni sugha chömüldürisen? — dep soridi.
25 Y preguntáronle, y le dijeron: ¿Por qué pues bautizas, si tú no eres el Cristo, ni Elías, ni el profeta?
26 Y Juan les respondió, diciendo: Yo bautizo con agua; mas en medio de vosotros está uno, a quien vosotros no conocéis:
Yehya ulargha mundaq dep jawab berdi: — Men kishilerni sughila chömüldürimen, lékin aranglarda turghuchi siler tonumighan birsi bar;
27 Este es el que ha de venir en pos de mí, el cual es mayor que yo, del cual yo no soy digno de desatar la correa del zapato.
u mendin kéyin kelgüchi bolup, men hetta uning keshining boghquchini yéshishkimu layiq emesmen!
28 Estas cosas fueron hechas en Betabara de la otra parte del Jordán, donde Juan bautizaba.
Bu ishlar Iordan deryasining sherqiy qétidiki Beyt-Aniya yézisida, yeni Yehya peyghember kishilerni [sugha] chömüldürüwatqan yerde yüz bergenidi.
29 El siguiente día ve Juan a Jesús que venía a él, y dice: He aquí el Cordero de Dios, que quita el pecado del mundo.
Etisi, Yehya Eysaning özige qarap kéliwatqanliqini körüp mundaq dédi: — Mana, pütkül dunyaning gunahlirini élip tashlaydighan Xudaning qozisi!
30 Este es del que dije: Tras mí viene un varón, el cual es mayor que yo; porque era primero que yo.
Mana, men [silerge]: «Mendin kéyin kelgüchi birsi bar, u mendin üstündur, chünki u men dunyada bolushtin burunla bolghanidi» déginim del mushu kishidur!
31 Y yo no le conocía; mas para que fuese manifestado a Israel, por eso vine yo bautizando con agua.
Men burun uni bilmisemmu, lékin uni Israilgha ayan bolsun dep, kishilerni sugha chömüldürgili keldim.
32 Y Juan dio testimonio, diciendo: Ví al Espíritu que descendía del cielo como paloma, y reposó sobre él.
Yehya yene guwahliq bérip mundaq dédi: — Men Rohning paxtek halitide asmandin chüshüp, uning üstige qon’ghanliqini kördüm.
33 Y yo no le conocía; mas el que me envió a bautizar con agua, aquel me dijo: Sobre aquel que vieres descender el Espíritu, y que reposa sobre él, éste es el que bautiza con el Espíritu Santo.
Men eslide uni bilmigenidim; lékin méni kishilerni sugha chömüldürüshke Ewetküchi manga: «Sen Rohning chüshüp, kimning üstige qon’ghanliqini körseng, u kishilerni Muqeddes Rohqa chömüldürgüchi bolidu!» dégenidi.
34 Y yo ví, y he dado testimonio, que éste es el Hijo de Dios.
Men derweqe shu ishni kördüm, shunga uning heqiqeten Xudaning Oghli ikenlikige guwahliq berdim!
35 El siguiente día otra vez estaba Juan, y dos de sus discípulos.
Etisi, Yehya ikki muxlisi bilen yene shu yerde turatti.
36 Y mirando a Jesús que andaba por allí, dijo: He aquí el Cordero de Dios.
U [u yerdin] méngip kétiwatqan Eysani körüp: — Qaranglar! Xudaning qozisi! — dédi.
37 Y oyéronle los dos discípulos hablar, y siguieron a Jesús.
Uning bu sözini anglighan ikki muxlis Eysaning keynidin méngishti.
38 Y volviéndose Jesús, y viéndoles seguirle, díceles: ¿Qué buscáis? Y ellos le dijeron: Rabbi, (que interpretado, quiere decir, Maestro, ) ¿dónde moras?
Eysa keynige burulup, ularning egiship kéliwatqinini körüp ulardin: — Néme izdeysiler? — dep soridi. Ular: — Rabbi (bu [ibraniyche söz bolup], «ustaz» dégen menide), qeyerde turisen? — dédi.
39 Díceles: Veníd, y ved. Vinieron, y vieron donde moraba; y quedáronse con él aquel día; porque era como la hora décima.
— Bérip körünglar, — dédi u. Shuning bilen, ular bérip uning qeyerde turidighanliqini kördi we u küni uning bilen bille turdi (bu waqit shu künning oninchi saiti idi).
40 Era Andrés, el hermano de Simón Pedro, uno de los dos que habían oído hablar a Juan, y le habían seguido.
Yehya [peyghemberning] yuqiriqi sözini anglap, Eysaning keynidin mangghan ikkiylenning biri Simon Pétrusning inisi Andriyas idi.
41 Este halló primero a su hermano Simón, y le dijo: Hemos hallado al Mesías, que interpretado es, el Cristo.
Andriyas awwal öz akisi Simonni tépip, uninggha: — Biz «Mesih»ni taptuq! — dédi («Mesih» ibraniyche söz bolup, grék tilida «Xristos» dep terjime qilinidu)
42 Y le trajo a Jesús. Y mirándole Jesús, dijo: Tú eres Simón, hijo de Jonás: tú serás llamado Céfas, que quiere decir, Piedra.
we akisini Eysaning aldigha élip bardi. Eysa uninggha qarap: Sen Yunusning oghli Simon; buningdin kéyin «Kifas» dep atilisen, — dédi (menisi «tash»tur).
43 El día siguiente quiso Jesús ir a Galilea, y halla a Felipe; y le dice: Sígueme.
Etisi, Eysa Galiliye ölkisige yol almaqchi idi. U Filipni tépip, uninggha: — Manga egiship mang! — dédi
44 Y era Felipe de Betsaida, la ciudad de Andrés y de Pedro.
(Filip Beyt-Saidaliq bolup, Andriyas bilen Pétrusning yurtdishi idi).
45 Felipe halló a Natanael, y le dice: Hemos hallado a aquel de quien escribió Moisés en la ley, y los profetas: Jesús de Nazaret, el hijo de José.
Filip Nataniyelni tépip, uninggha: — Musa peyghember Tewratta we bashqa peyghemberlermu [yazmilirida] bésharet qilip yazghan zatni taptuq. U bolsa Yüsüpning oghli Nasaretlik Eysa iken! — dédi.
46 Y le dijo Natanael: ¿De Nazaret puede haber algo de bueno? Dícele Felipe: Ven, y ve.
Biraq Nataniyel: — Nasaret dégen jaydin yaxshi birnéme chiqamdu?! — dédi. Kélip körüp baq! — dédi Filip.
47 Jesús vio venir a sí a Natanael, y dijo de él: He aquí un verdaderamente Israelita, en el cual no hay engaño.
Eysa Nataniyelning özining aldigha kéliwatqanliqini körüp, u toghruluq: — Mana, ichide qilche hiyle-mikrisi yoq heqiqiy bir Israilliq! — dédi.
48 Dícele Natanael: ¿De dónde me conoces? Respondióle Jesús, y le dijo: Antes que Felipe te llamara, cuando estabas debajo de la higuera, te ví.
Nataniyel: — Méni qeyérimdin bilding? — dep soridi. Eysa uninggha jawab bérip: — Filip séni chaqirishtin awwal, séning enjür derixining tüwide olturghanliqingni körgenidim, — dédi.
49 Respondió Natanael, y le dijo: Rabbi, tú eres el Hijo de Dios; tú eres el Rey de Israel.
Nataniyel jawaben: — Ustaz, sen Xudaning Oghli, Israilning Padishahisen! — dédi.
50 Respondió Jesús, y le dijo: ¿Porque te dije: Víte debajo de la higuera, crees? cosas mayores que estas verás.
Eysa uninggha jawaben: — Séni enjür derixining tüwide körgenlikimni éytqanliqim üchün ishiniwatamsen? Buningdinmu chong ishlarni körisen! — dédi
51 Y le dice: De cierto, de cierto os digo: De aquí adelante veréis el cielo abierto, y los ángeles de Dios que suben y descienden sobre el Hijo del hombre.
we yene: — Berheq, berheq silerge éytip qoyayki, siler asmanlar échilip, Xudaning perishtilirining Insan’oghlining üstidin chiqip-chüshüp yüridighanliqini körisiler! — dédi.

< Juan 1 >