Lukas 14

1 Och det hände sig, att han kom uti ens mans hus, som var en öfverste för de Phariseer, om en Sabbath, till att få sig mat; och de vaktade på honom.

Di fubka cin do ko lo ni wo mor farisawa na cin ca cari la nubo cor ci nenten nuwe.

2 Och si, en vattusigtig menniska var der för honom.

Di la ikange wo ka co wo ki der na cekke.

3 Då svarade Jesus, och sade till de lagkloka och Phariseer: Må man någon hela om Sabbathen?

Kiriti me nobbi finero durko kange fari cawa daten na fulani bidiye fobka nyo kakka mani nyo ka?

4 Och de tigde. Men han tog honom till sig, och gjorde honom helbregda; och lät gån.

La cin kumom Kiriti ta co fulo co di nyico ca yakenti

5 Och han svarade, sägandes till dem: Hvilkens edars åsne eller oxe faller uti brunnen, och går han icke straxt till att draga honom ut, om Sabbathsdagen?

La kiriti me ci wetiber kimer ki bwe kange, bi curan di yraken bwire bidiye fubka la mani ca cokk ti ka?

6 Och de kunde intet svara honom dertill.

Di la dol bo tokker diger buronin.

7 Då sade han ock till dem, som budne voro, en liknelse; märkandes, huru de sökte efter att sitta främst, sägandes till dem:

kambo Kritti to nubo ci cuowu d ti ka fiye yime keneu tok kerg dangke ci nen.

8 När du blifver buden af någrom till bröllop, så sätt dig icke i främsta rummet; att icke tilläfventyrs någor kommer, som buden är af honom, och är ärligare än du;

no ni kange cowonner fiye nakarim yire dur ni kange wi ci cuwoco kenne lanen ki dur.

9 Och då kommer han, som både dig och honom budit hafver, och säger till dig: Gif denna rum; och då måste du med blygd begynna sitta ned bätter;

Di la no niwo cuwo kom bou an yinen nub niwo mi fiye yimemweu na coyeu mwan kweni mu yiken kutule bi duware.

10 Utan heldre, när du varder buden, gack, och sätt dig i yttersta rummet; att, då han kommer, som dig budit hafver, må han säga till dig: Min vän, sitt upp bätter; och då sker dig heder för dem, som der med dig till bords sitta.

No cin co nen fiyeri, yiken kutule biduware la no niwo co nenu bouri atin tooki farmi kweni yiken fo cwemer na fiya bi duyet nuwe nubo wuro nokom yi wariye.

11 Ty hvar och en, som upphöjer sig, han skall varda förnedrad; och den sig förnedrar, han skall varda upphöjd.

Gwam nitu dor core ci kebo diker ciyan bilange co tano niwo dor cero cin diker nubo mani a bilank coti.

12 Sade han ock desslikes till honom, som honom budit hade: När du gör middagsmåltid, eller nattvard, bjud icke dina vänner, eller dina bröder, eller dina fränder, eller dina grannar, som rike äro; att de icke bjuda dig igen, och löna dig dina välgerning;

Kritti yila yi nii wo co cue no mo neni cari na ti na cwentiri yire muki mwan cowo for nener yimom ki namwe, niwo bidom kange mwe di dike ci ca mani nyo.

13 Utan heldre, då du gör gästabåd, kalla de fattiga, sjuka, halta och blinda.

No mwon cuwofiye nakari cuwang kang niwo mani cike fukma, kilen wale kange bibei.

14 Och salig äst du; ty de förmå icke löna dig igen; men dig varder igenlönt i de rättfärdigas uppståndelse.

Mwan fiya luma dike bwiyeu ci ma bilantum dikero wo mwa ma cineneu ma ci ya neneti na bilank Yeecu maneu mwan fiya bilanka kibi diye kwenka nob bi bwiyer kwama.

15 Men då en af dem, som vid bordet såto, detta hörde, sade han till honom: Salig är den som äter bröd i Guds rike.

Kambo ni win mor nubo ca carito kom wari kange kiritti nuwa nyori ki lima nubo biro a ca cari liyar kwama.

16 Då sade han till honom: En man hade tillredt en stor nattvard, och böd många;

La Kiriti yi co ki ni kange wi cowo nubo ducce ki cika dur

17 Och utsände sin tjenare, den stund nattvarden skulle stå, att han skulle säga dem som budne voro: Kommer; ty all ting äro nu redo.

Kambo di cika ko lameri tom cange ceu yaca cowo nubo wuro co ne tomanage ciya bour dikero kwarub ywelu.

18 Och de begynte allesammans ursaka sig. Den förste sade till honom: Jag hafver köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det; jag beder dig, gör min ursäkt.

Gwam ciye cinter neka dige bwiyeu. wo kiba yico min tiyen takke daten yamman to mi kinong nenti dobye.

19 Och den andre sade: Jag hafver köpt fem par oxar, och jag måste gå bort och försöka dem; jag beder dig, gör min ursäkt.

La ni kange tokki min tiyen nne nung mi cwiti nan cuwa mi konog nenti dobye.

20 Och den tredje sade: Jag hafver tagit mig hustru, och derföre kan jag icke komma.

Ni kange ki nia na nawiyeu mani ma dol yakati.

21 Och tjenaren kom, och sade sin herra allt detta igen. Då vardt husbonden vred, och sade till sin tjenare: Gack snarliga ut på gator och gränder i staden, och de fattiga, och krymplingar, halta och blinda haf härin.

Kambo bwe canga ce bo yi teluwe ceri yaken tiyeri la teluwe ceu mam funer nyi canga ceu ki ya wulom bwangten nure cinar loreu kange wo kebo cinar loreu. congawu, fukma, kilen celeb, waleb.

22 Och tjenaren sade: Herre, jag hafver gjort som du böd, och här är ännu rum.

La canga ceu tokki i lomi dike mo tikke timi mam dila corbo bwini.

23 Då sade herren till tjenaren: Gack ut på vägar och gårdar, och nödga dem att komma härin, på det att mitt hus måtte varda fullt.

Di la ni luweu nyi canga ceu ya bangten nureu cinar loreu kange wo bwar lor bolange ciya dou na ci dim lomi.

24 Ty jag säger eder, att ingen af de män, som budne voro, skall smaka min nattvard.

Tano nyi mi yi komti win more kume cowo ki kaba bakeu, kange ciye mani a c ci kamiti.

25 Och gick mycket folk med honom; och han vände sig om, och sade till dem:

Nyo tere yakenti kange co la con yila bwi yi ci.

26 Hvilken som kommer till mig, och icke hatar sin fader och moder, och hustru, och barn, och bröder, och systrar, och dertill sitt eget lif, han kan icke vara min Lärjunge.

Gwam niwo bou fo fiye weu tano kobo tece, nece, wice, bibiyoloce, yitum cebo nina bare kange wice nyo kange nercero ri, mmani ca yila bibwemiti.

27 Och hvilken som icke bär sitt kors, och följer mig, han kan icke vara min Lärjunge.

Gwam niwo tuba bwatiye na bwangmenten neri kebo bibwemi.

28 Hvilken är den af eder, som vill bygga ett torn, och icke först sitter och öfverlägger bekostningen, om han hafver det han behöfver till att fullborda det med?

We tiber kumer wo cwi muka luweti la yibo na nyi mom diek ca kwale ki kaba tano cin wi ki kiyemer tak kakkori?

29 Att, då han hafver lagt grundvalen, och icke kan fullborda det, alle de, som få set, icke skola begynna göra spe af honom;

Tano nya ci yo kwar kuwero ci takbo dikakori nubo biro toeu nung coti.

30 Och säga: Denne mannen hafver begynt bygga, och förmådde icke fullbordat.

Ci tokti kii niwo ter muka la fwem ki di kakko.

31 Eller hvad Konung vill gifva sig till örligs, och strida emot en annan Konung, sitter han icke först och tänker, om han förmår med tiotusend möta honom, som kommer emot honom med tjugutusend?

No nyori liay wini wo yakenti kange liya kange nyombo bi kwama nubo loce keno nyiri daten bikwan tin mamdi na ci nyi mom keno niwo ki nubo bikeate kwab ki culomeu catin mam kange niwo bikate kwini yoberi.

32 Annars, medan hin ännu långt borto är, sänder han bådskap till honom, och beder om frid.

Tano mani ca doltiri ki kwama kece firen kutaneu ca tom canga na meu yaka nanneko na ka kwendo mani.

33 Sammalunda hvar och en af eder, som icke vedersakar allt det han äger, han kan icke vara min Lärjunge.

Nyori ni kange mani tiber kumer wo ca dubom kulen cero tiri mani ca yila bibwe miti.

34 Saltet är godt; men om saltet mister sin sälto, med hvad skall man då salta?

Mam dike yora tano carum bitineri mwa ma ye?

35 Det är hvarken nyttigt i jordene, eller i dyngone; utan man kastar det bort. Den der öron hafver till att höra, han höre.

Man ki luma bi tine tano amnyiri dam cutangka gwam niwo kitu nuwa kange ca nuwa