< 2 Samuelsboken 18 >

1 Och David mönstrade sitt folk och satte över- och underhövitsmän över dem.
Pea naʻe lau hake ʻe Tevita ʻae kakai naʻe ʻiate ia, mo ne fakanofo ʻae ngaahi ʻeiki ke pule ki he ngaahi toko afe, ngaahi ʻeiki ke pule ki he ngaahi toko teau.
2 Därefter lät David folket tåga åstad: en tredjedel under Joabs befäl, en tredjedel under Abisais, Serujas sons, Joabs broders, befäl, och en tredjedel under gatiten Ittais befäl. Och konungen sade till folket: "Jag vill ock själv draga ut med eder."
Pea naʻe fekau atu ʻe Tevita ʻa hono vahe tolu ʻoe kakai ke puleʻi ʻe Soape, mo hono vahe ʻe taha ke puleʻi ʻe ʻApisai ko e tama ʻo Seluia, ko e tokoua ʻo Soape, pea mo e vahe ʻe taha ke puleʻi ʻe Itei ko e tangata Kati. Pea naʻe pehē ʻe he tuʻi ki he kakai, “Ko au foki te u ʻalu atu moʻoni fakataha mo kimoutolu.”
3 Men folket svarade: "Du får icke draga ut; ty om vi måste fly, aktar ingen på oss, och om hälften av oss bliver dödad, aktar man icke heller på oss, men du är nu så god som tio tusen av oss. Därför är det nu bättre att du står redo att komma oss till hjälp från staden.
Ka naʻe pehēange ʻe he kakai, “ʻE ʻikai te ke ʻalu atu: he kapau te mau hola, ʻe ʻikai tenau tokanga kiate kimautolu; pea kapau ʻe mate haʻamau vaheua mālie, ʻe ʻikai tenau tokanga kiate kimautolu: ka ko koe ʻoku ke mahuʻinga ʻi ha toko mano ʻokimautolu: ko ia foki ʻoku lelei hake ke ke tokoni mai koe kiate kimautolu mei he loto kolo.”
4 Då sade konungen till dem: "Vad I ansen vara bäst vill jag göra." Och konungen ställde sig vid sidan av porten, under det att allt folket drog ut i avdelningar på hundra och tusen.
Pea naʻe pehē ʻe he tuʻi kiate kinautolu, “Ko e meʻa ʻoku lelei hake kiate kimoutolu te u fai pe ia.” Pea naʻe tuʻu ʻae tuʻi ki he veʻe matapā [ʻoe kolo], pea naʻe ʻalu atu ʻae kakai ʻi he ngaahi toko teau mo e ngaahi toko afe.
5 Men konungen bjöd Joab, Abisai och Ittai och sade: "Faren nu varligt med den unge mannen Absalom." Och allt folket hörde huru konungen så bjöd alla hövitsmännen angående Absalom.
Pea naʻe fekau ʻe he tuʻi kia Soape mo ʻApisai mo Itei, ʻo pehē, “Faifai mālie koeʻuhi ko au ki he talavou ko ʻApisalomi.” Pea naʻe ongoʻi ʻe he kakai kotoa pē ʻa ʻene tuku ʻe he tuʻi ʻae fekau naʻe kau kia ʻApisalomi.
6 Så drog då folket ut på fältet mot Israel, och striden stod i Efraims skog.
Pea pehē, naʻe ʻalu atu ʻae kakai kituaʻā ke tauʻi ʻa ʻIsileli: pea naʻe hoko ʻae tau ʻi he vao ʻakau ʻi ʻIfalemi;
7 Där blev Israels folk slaget av Davids tjänare, och många stupade där på den dagen: tjugu tusen man.
‌ʻAia naʻe tāmateʻi ʻi ai ʻae kakai ʻo ʻIsileli ʻi he ʻao ʻoe kau tamaioʻeiki ʻa Tevita, pea naʻe fai ʻi ai ʻae tāmateʻi lahi ʻi he ʻaho ko ia, ko e kau tangata ʻe toko ua mano.
8 Och striden utbredde sig över hela den trakten; och skogen förgjorde mer folk, än svärdet förgjorde på den dagen.
He naʻe fai ʻae tau ʻo foliaki ʻi he funga fonua kotoa pē: pea naʻe maumauʻi ʻo tokolahi hake ʻae kakai ʻi he vao ʻakau ʻi he ʻaho ko ia, kae siʻi ʻae maumau ʻe he heletā.
9 Och Absalom kom i Davids tjänares väg. Absalom red då på sin mulåsna; och när mulåsnan kom under en stor terebint med täta grenar, fastnade hans huvud i terebinten, så att han blev hängande mellan himmel och jord, ty mulåsnan som han satt på sprang sin väg.
Pea naʻe fetaulaki ʻa ʻApisalomi mo e kau tamaioʻeiki ʻa Tevita. Pea naʻe heka ʻa ʻApisalomi ki ha miuli, pea naʻe ʻalu ʻae miuli ʻi he lalo vaʻa mālohi ʻoe oke lahi, pea naʻe ʻefihiaʻi hono ʻulu ʻi he oke, pea naʻe tautau hake ia ʻi he vahaʻa ʻoe langi mo e [funga ]kelekele; pea naʻe moleange ʻae miuli mei lalo ʻiate ia.
10 Och en man fick se det och berättade för Joab och sade: "Jag såg där borta Absalom hänga i en terebint."
Pea naʻe sio ki ai ʻae tangata ʻe tokotaha, ʻo ne tala ia kia Soape, ʻo pehē, “Vakai, naʻaku mamata kia ʻApisalomi kuo tautau ʻi ha oke.”
11 Då sade Joab till mannen som berättade detta för honom: "Om du såg det, varför slog du honom då icke strax till jorden? Jag skulle då gärna hava givit dig tio siklar silver och ett bälte."
Pea naʻe pehē ʻe Soape ki he tangata naʻe fakahā mai ia kiate ia, “Pea vakai, naʻa ke sio [ki ai], pea ko e hā naʻe ʻikai ai te ke taaʻi hifo ia ʻi ai ki he kelekele? Ka ne ke pehē, kuo u tuku kiate koe ha [sikeli ]siliva ʻe hongofulu pea mo ha noʻovala.”
12 Men mannen svarade Joab: "Om jag ock finge väga upp tusen siklar silver i mina händer, skulle jag dock icke vilja uträcka min hand mot konungens son, ty konungen bjöd ju dig och Abisai och Ittai, så att vi hörde det: 'Tagen vara, I alla, på den unge mannen Absalom.'
Pea naʻe pehē ʻe he tangata kia Soape, “Ka ne u maʻu ha [sikeli ]siliva ʻe afe ki hoku nima, neongo ia ʻe ʻikai te u ala atu hoku nima ki he ʻalo ʻoe tuʻi: he naʻa mau fanongo ki he fekauʻi ʻa koe mo ʻApisai, mo Itei, ʻe he tuʻi, ʻo pehē, ‘Mou vakai kotoa pē telia naʻa alasi ʻae talavou ko ʻApisalomi.’
13 Dessutom, om jag lömskt hade förgripit mig på hans liv, så hade du säkerligen lämnat mig i sticket, eftersom intet kan förbliva dolt för konungen."
Ka ne u fai pehē, pehē kuo u fai ʻae lohiakiʻi ki heʻeku moʻui ʻaʻaku: he ʻoku ʻikai fufū ha meʻa mei he tuʻi, pea naʻa mo koe te ke ʻita kiate au.”
14 Joab sade: "Jag vill icke på detta sätt förhala tiden med dig." Därefter tog han tre spjut i sin hand och stötte dem i Absaloms bröst, medan denne ännu var vid liv, där han hängde under terebinten.
Pea naʻe toki pehē ʻe Soape, “ʻE ʻikai ʻaonga ʻa ʻeku tatali mo koe.” Pea naʻa ne toʻo ʻi hono nima ʻae foʻi tao ʻe tolu, ʻo ne velo ʻaki ia ke ʻasi ʻi he mafu ʻo ʻApisalomi lolotonga ʻa ʻene kei moʻui ʻi he lotolotonga ʻoe [ʻakau ko e ]oke.
15 Sedan kommo tio unga män, Joabs vapendragare, ditfram, och av dem blev Absalom till fullo dödad.
Pea naʻe kāpui mo taaʻi ʻa ʻApisalomi ʻe he kau talavou ʻe toko hongofulu naʻe fua ʻae mahafutau ʻa Soape, ʻonau tāmateʻi ia.
16 Och Joab lät stöta i basunen, och folket upphörde att förfölja Israel, ty Joab ville skona folket.
Pea naʻe ifi ʻe Soape ʻae meʻalea, pea naʻe foki mai ʻae kakai mei heʻenau tuli ki ʻIsileli: he naʻe taʻofi ʻae kakai ʻe Soape.
17 Och de togo Absalom och kastade honom i en stor grop i skogen och staplade upp ett mycket stort stenröse över honom. Men hela Israel flydde, var och en till sin hydda.
Pea naʻa nau ʻave ʻa ʻApisalomi ʻo lī ia ki ha fuʻu luo lahi naʻe ʻi he vao ʻakau, pea naʻe fokotuʻu ki ʻolunga ʻiate ia ha fuʻu ʻesi maka lahi; pea naʻe feholaki ʻa ʻIsileli kātoa taki taha ki hono fale fehikitaki.
18 Och Absalom hade, medan han ännu levde, låtit resa åt sig en stod som står i Konungsdalen; ty han tänkte: "Jag har ingen son som kan bevara mitt namns åminnelse. Den stoden hade han uppkallat efter sitt namn, och den heter ännu i dag Absaloms minnesvård.
Ka ko eni, lolotonga ʻa ʻene kei moʻui naʻe ngaohi mo fokotuʻu ʻe ʻApisalomi maʻana ha fuʻu pou, ʻaia ʻoku ʻi he teleʻa ʻoe tuʻi: he naʻa ne pehē, ʻOku ʻikai haku foha ke manatuʻi ai ʻa hoku hingoa: pea naʻa ne ui ʻae pou ki hono hingoa ʻoʻona: pea ʻoku ui ia ʻo aʻu ki he ʻaho ni, Ko e potu ʻo ʻApisalomi.
19 Och Ahimaas, Sadoks son, sade: "Låt mig skynda åstad och förkunna för konungen glädjebudskapet att HERREN har dömt honom fri ifrån hans fienders hand."
Pea naʻe toki pehē ʻe ʻAhimasi ko e foha ʻo Satoki, “Tuku eni ke u lele, pea ʻave ʻae ongoongo ki he tuʻi, ʻoe totongi kuo fai ʻe Sihova ki hono ngaahi fili.”
20 Men Joab svarade honom: "I dag bliver du ingen glädjebudbärare; en annan dag må du förkunna glädjebudskap, men denna dag förkunnar du icke något glädjebudskap, eftersom nu konungens son är död."
Pea naʻe pehē ʻe Soape kiate ia, “ʻE ʻikai te ke ʻave ha ongoongo he ʻaho ni, ka te ke ʻave ʻae ongoongo ʻi ha ʻaho ange: ka ko e ʻaho ni ʻe ʻikai te ke ʻave ha ongoongo, he kuo pekia ʻae ʻalo ʻoe tuʻi.”
21 Därefter sade Joab till en etiopier: "Gå och berätta för konungen vad du har sett." Då föll etiopiern ned för Joab och skyndade därpå åstad.
Pea naʻe toki pehē ʻe Soape kia Kusi, “ʻAlu ʻo tala ki he tuʻi ʻaia kuo ke mamata ki ai.” Pea naʻe punou hifo ʻa Kusi kia Soape, ʻo ne lele.
22 Men Ahimaas, Sadoks son; sade ännu en gång till Joab: "Låt också mig, vad än må ske, få skynda åstad, efter etiopiern." Joab sade: "Varför vill du skynda åstad, min son, då detta ju icke kan vara ett glädjebudskap som skaffar dig någon lön?"
Pea naʻe toe pehē ai ʻe ʻAhimasi ko e foha ʻo Satoki kia Soape, “ʻOku ou kole kiate koe, ha meʻa pe ʻe fai, kae tuku pe au ke u lele muimui ʻia Kusi.” Pea naʻe pehē ʻe Soape, “Ko e hā ka ke ka lele ai koe, hoku foha, ka ʻoku ʻikai ʻiate koe ha ongoongo ʻoku lelei?”
23 Han svarade: "Vad än må ske vill jag skynda åstad." Då sade han till honom: "Så skynda då." Och Ahimaas skyndade åstad och tog vägen över Jordanslätten och hann om etiopiern.
[Pea naʻa ne pehē], “Neongo ia tuku ke u lele.” Pea naʻa ne pehē kiate ia, “Lele.” Pea naʻe toki lele ai ʻa ʻAhimasi ʻi he hala ʻoe toafa, pea naʻa ne liʻaki ʻa Kusi.
24 Under tiden satt David inne i porten. Och väktaren gick upp på porttaket invid muren; när han där lyfte upp sina ögon, fick han se en man komma ensam springande.
Pea naʻe nofo ʻa Tevita ʻi he vahaʻa ʻoe ongo matapā ʻoe kolo: pea naʻe ʻalu hake ʻae tangata leʻo ki he tuʻafale ʻi he ʻā ʻo feʻunga hake mo e matapā, pea naʻa ne hanga hake hono mata, ʻo ne sio, pea vakai naʻe lele mai ʻae tangata naʻe tokotaha pe.
25 Väktaren ropade och förkunnade det för konungen. Då sade konungen: "Är han ensam, så har han ett glädjebudskap att kungöra." Och han kom allt närmare.
Pea naʻe kalanga ʻe he tangata leʻo, ʻo ne fakahā [ia ]ki he tuʻi. Pea naʻe pehē ʻe he tuʻi, “Kapau ʻoku ne tokotaha pe ʻoku ai ha ongoongo ʻi hono ngutu.” Pea naʻa ne haʻu fakatoʻotoʻo pe, ʻo[ne ]fakaofiofi mai.
26 Därefter fick väktaren se en annan man komma springande; då ropade väktaren till portvaktaren och sade: "Nu ser jag åter en man komma ensam springande." Konungen sade: "Denne är ock en glädjebudbärare."
Pea naʻe mamata ʻe he tangata leʻo ki he tangata kehe ʻe tokotaha ʻoku lele: pea naʻe ui ʻe he tangata leʻo ki he tangata naʻe tauhi matapā, ʻo ne pehē, “Vakai ʻoku lele mai tokotaha pe ʻae tangata kehe.” Pea naʻe pehē ʻe he tuʻi, “ʻOku ʻomi ʻae ongoongo ʻe ia foki.”
27 Och väktaren sade: "Efter sitt sätt att springa tyckes mig den förste vara Ahimaas, Sadoks son." Då sade konungen: "Det är en god man; han kommer säkerligen med ett gott glädjebudskap."
Pea naʻe pehē ʻe he tangata leʻo, “ʻOku ou mahalo ʻoku lele ʻaia ʻoku muʻomuʻa ʻo hangē ko e lele ʻa ʻAhimasi, ko e foha ʻo Satoki.” Pea naʻe pehē ʻe he tuʻi, “Ko e tangata lelei ia, pea ʻoku ʻomi ʻe ia ʻae ongoongolelei.”
28 Och Ahimaas ropade och sade till konungen: "Allt väl!" Därefter föll han ned till Jorden på sitt ansikte inför konungen och sade: "Lovad vare HERREN, din Gud, som har prisgivit de människor som hade upplyft sin hand mot min herre konungen!"
Pea naʻe ui ʻa ʻAhimasi, ʻo ne pehē ki he tuʻi, “Ke ke fiemālie.” Pea naʻa ne tōmapeʻe hifo ʻi hono mata ki he kelekele ʻi he ʻao ʻoe tuʻi, ʻo ne pehē, “Fakafetaʻi kia Sihova ko ho ʻOtua, ʻaia kuo ne fakamoʻua ʻae kau tangata naʻe hiki hake honau nima ke angatuʻu ki hoku ʻeiki ko e tuʻi.”
29 Då frågade konungen: "Står det väl till med den unge mannen Absalom?" Ahimaas svarade: "Jag såg en stor hop folk, när Joab avsände konungens andre tjänare och mig, din tjänare; men jag vet icke vad det var."
Pea naʻe pehē ʻe he tuʻi, “ʻOku lelei koā ʻae talavou ko ʻApisalomi?” Pea naʻe pehē ʻe ʻAhimasi, “ʻI heʻene fekau ʻa Soape ʻae tamaioʻeiki ʻae tuʻi pea mo au ko hoʻo tamaioʻeiki, naʻaku mamata ki he fuʻu vākē lahi ka naʻe ʻikai te u ʻilo ʻa hono ʻuhinga.”
30 Konungen sade: "Gå åt sidan och ställ dig där." Då gick han åt sidan och blev stående där
Pea naʻe pehē atu ʻe he tuʻi, “Tuʻu atu koe ki hena.” Pea naʻa ne tuʻu atu, mo ne tatali ai.
31 Just då kom etiopiern. Och etiopiern sade: "Mottag, min herre konung, det glädjebudskapet att HERREN i dag har dömt dig fri ifrån alla de mäns hand, som hava rest sig upp mot dig."
Pea vakai, naʻe haʻu ʻa Kusi; pea naʻe pehē ʻe Kusi, “ʻE hoku ʻeiki ko e tuʻi, ʻoku ou ʻomi ʻae ongoongo: he kuo fai totongi he ʻaho ni ʻe Sihova maʻau kiate kinautolu kotoa pē naʻe tuʻu angatuʻu hake kiate koe.”
32 Konungen frågade etiopiern: "Står det väl till med den unge mannen Absalom?" Etiopiern svarade: "Må det så gå med min herre konungens fiender och med alla som resa sig upp mot dig för att göra dig ont, såsom det har gått med den unge mannen.
Pea naʻe pehē ʻe he tuʻi kia Kusi, “ʻOku lelei koā ʻae talavou ko ʻApisalomi?” Pea naʻe pehēange ʻe Kusi, “Ke tatau mo e tangata talavou na, ʻae ngaahi fili ʻo hoku ʻeiki ko e tuʻi, pea mo kinautolu kotoa pē ʻoku tuʻu hake ke fai ha kovi kiate koe.”
33 Då blev konungen häftigt upprörd och gick upp i salen över porten och grät. Och under det att han gick, ropade han så: "Min son Absalom, min son, min son Absalom! Ack, att jag hade fått dö i ditt ställe! Absalom, min son, min son!"
Pea naʻe mamahi lahi ʻaupito ʻae tuʻi, pea naʻa ne ʻalu hake ki he potu fale naʻe ʻi ʻolunga ʻi he matanikolo mo ne tangi ai: pea lolotonga ʻa ʻene ʻalu naʻe pehē ʻa ʻene lea, “ʻE ʻApisalomi ko hoku foha, ʻa hoku foha, ʻa hoku foha ko ʻApisalomi, taumaiā kuo u mate koeʻuhi ko koe, ʻe ʻApisalomi, ko hoku foha, ko hoku foha.”

< 2 Samuelsboken 18 >