Jesaja 54
1 Jubla, du ofruktsamma, du som icke har fött barn; brist ut i jubel och ropa av fröjd, du som icke har blivit moder. Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man, säger HERREN.
Aw caa kak, nawkta tapen vai ai nang, laa to sah ah; caa tapenhaih kana panoek vai ai nang, anghoehaih hoiah laa to sah loe hang ah; sava sah nongpata pongah pahnawt sut ih nongpata mah caa pop kue ah sak boeh, tiah Angraeng mah thuih.
2 Vidga ut platsen för ditt tjäll, låt spänna ut tältet, under vilket du bor, och spar icke; förläng dina tältstreck och gör dina tältpluggar fastare.
Nangmah ih kahni im to kawksak ah loe, na imkhaan pakaahaih kahni to kakawk ah payueng ah; paawt hmah; quinawk to azuk ah loe komhaih tungnawk to kacakah thling ah.
3 Ty du skall utbreda dig både åt höger och vänster, och dina avkomlingar skola taga hedningarnas länder i besittning och åter befolka ödelagda städer.
Nang loe banqoi bantang na pung tih; na caanawk mah Gentel kaminawk to qawk ah toep o ueloe, kapong sut nihcae ih vangpuinawk ah kho na sah o tih.
4 Frukta icke, ty du skall ej komma på skam; blygs icke, ty du skall ej varda utskämd. Nej, du skall få förgäta din ungdoms skam, och ditt änkestånds smälek skall du icke mer komma ihåg.
Zii hmah, azathaih na tong mak ai; mikhmaisethaih to zii hmah; azathaih na tongh mak ai; na qoeng li nathuem ih azathaih to na pahnet tih boeh, lamhmai ah na oh nathuem ih kasaethuihaih doeh na panoek mak ai boeh.
5 Ty den som har skapat dig är din man, han vilkens namn är HERREN Sebaot; och Israels Helige är din förlossare, han som kallas hela jordens Gud.
Nang Sahkung loe na sava ah oh; anih ih ahmin loe misatuh kaminawk ih Angraeng, tiah oh; nang akrangkung loe Ciimcai Israel Sithaw ah oh moe, anih loe long pum ukkung Sithaw, tiah kawk o.
6 Ty såsom en övergiven kvinna i hjärtesorg kallades du av HERREN. Sin ungdomsbrud, vill någon förskjuta henne? säger din Gud.
Pahnawt sut ih thendoeng zu, pahnawt sut pacoengah palungset hoiah kaom nongpata to kawk let baktih toengah, Angraeng mah na kawk let tih, tiah na Sithaw mah thuih.
7 Ett litet ögonblick övergav jag dig, men i stor barmhärtighet vill jag åter församla dig.
Nang to nawnetta thungah ni kang pahnawt, toe kalen parai tahmenhaih hoiah kang lak let han.
8 I min förtörnelses översvall dolde jag ett ögonblick mitt ansikte för dig, men med evig nåd vill jag nu förbarma mig över dig, säger HERREN, din förlossare.
Palungphui parai pongah nawnetta thung mikhmai kang hawk tak; toe na nuiah dungzan tahmenhaih hoi palungnathaih ka tawnh let han, tiah nang akrangkung Angraeng mah thuih.
9 Ty såsom jag gjorde vid Noas flod, så gör jag ock nu: såsom jag då svor, att Noas flod icke mer skulle komma över jorden, så svär jag ock nu, att jag icke mer skall förtörnas på dig eller näpsa dig.
Hae loe kai hanah Noah dung nathuem ah kaom hmuen baktiah oh; Noah dung nathuem ih baktiah tui mah long hae uem let mak ai boeh, tiah lokkamhaih sak baktih toengah, na nuiah palungphuihaih to ka tawn mak ai, kang zoeh mak ai boeh, tiah lokkamhaih ka sak boeh.
10 Ja, om än bergen vika bort och höjderna vackla, så skall min nåd icke vika ifrån dig och mitt fridsförbund icke vackla, säger HERREN; din förbarmare.
Maenawk to anghuenh o moe, maesomnawk angthui o langlacadoeh, nang kang palunghaih loe anghmaa mak ai, angdaeh hanah ka sak ih lokkamhaih doeh anghmaa mak ai, tiah na nuiah tahmenhaih tawnkung Angraeng mah thuih.
11 Du arma, som har blivit så hemsökt av stormar utan att få någon tröst, se, med spetsglans vill jag nu mura dina stenar och giva dig grundvalar av safirer,
Aw patangkhanghaih hoiah kaom Jerusalem nang, takhi sae mah ang hmuh phaeng boeh, monghaih tawn ai nang, khenah, rong congca thlung kathim hoiah kang pathoep moe, nang doethaih ahmuen to sapphire thlung hoiah ka sak let han.
12 jag vill göra dina tinnar av rubiner och dina portar av kristall och hela din ringmur av ädla stenar.
Na imphu to thlung kathim hoiah ka sak moe, na khongkhanawk to rong kampha thlung hoiah ka sak han, tapangnawk doeh atho kana thlung hoiah kang sak pae han.
13 Och dina barn skola alla bliva HERRENS lärjungar, och stor frid skola dina barn då hava.
Na caanawk loe Angraeng mah patuk ih kami ah om o boih tih, to tiah nihcae loe pop parai monghaih hoiah koi o tih boeh.
14 Genom rättfärdighet skall du bliva befäst. All tanke på förtryck vare fjärran ifrån dig, ty du skall intet hava att frukta, och all tanke på fördärv, ty sådant skall icke nalkas dig.
Nang loe toenghaih hoiah kacakah na om tih; pacaekthlaekhaih mah na caehtaak ueloe, zithaih na tawn mak ai boeh; zitthok hmuennawk doeh na taengah angzo mak ai boeh.
15 Om man då rotar sig samman till anfall, så kommer det ingalunda från mig; och vilka de än äro, som rota sig samman mot dig, så skola de falla för dig.
Khenah, nang tuk hanah nihcae nawnto amkhueng o cadoeh, kai mah ka tuhsak ai; mi kawbaktih doeh nang tuh kami loe thazok ueloe, nang khaeah angpaek o lat tih.
16 Se, jag är den som skapar smeden, vilken blåser upp kolelden och så frambringar ett vapen, sådant han vill göra det; men jag är ock den som skapar fördärvaren, vilken förstör det.
Khenah, hmai amngaeh hanah hmutkung, maiphaw sakhaih sum sinkung, sumdaengkung hoi hmuenmae parokung doeh kaimah ni ka sak.
17 Och nu skall intet vapen, som smides mot dig, hava någon lycka; var tunga, som upphäver sig för att gå till rätta med dig, skall du få domfälld. Detta är HERRENS tjänares arvedel, den rätt de skola undfå av mig, säger HERREN.
Nang tuk hanah sak ih maiphaw loe azom pui ah om tih, nang lokcaek hanah zaehaih net pahninawk doeh sung o tih. Hae loe Angraeng ih tamnanawk mah toep han koi qawk ah oh, nihcae toenghaih loe kai khae hoiah ni angzo tih, tiah Angraeng mah thuih.
A Dove is Sent Forth from the Ark
