Job 20

1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

A LAILA olelo aku la o Zopara, no Naama, i aku la,

2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.

O kuu mau manao ka mea e olelo aku ai au, A no kuu ikaika iloko o'u.

3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.

O ke ao ana o kuu hoinoia ka'u i lohe, A o ka uhane o kuu naauao, oia ka'u mea e pane aku nei.

4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:

Ua ike anei oe i keia, mai ka wa kahiko mai, Mai ka manawa i hoonohoia'i ke kanaka maluna o ka honua,

5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?

O ka olioli o ka poe hewa, he pokole ia, A o ka lealea o ka aia, no ka minute ia?

6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,

Ina e pii ae kona kiekie i na lani, A e hiki kona poo i na ao;

7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: "Var är han?"

E nalo loa oia e like me kona lepo: E olelo nuanei ka poe i ike ia ia, Auhea oia?

8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.

E like me ka moeuhane e lele aku ia, aole e loaa oia: A e holo aku oia e like me ka hihio o ka po.

9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.

O ka maka i ike ia ia, aole ia e ike hou ia ia; Aole hoi e ike hou kona wahi ia ia.

10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.

E hoolaulea kana mau keiki i ka poe ilihune, A e hoihoi aku kona mau lima i ko lakou waiwai.

11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.

Ua piha kona mau iwi i kona opiopio, A e moe pu ia me ia ma ka lepo.

12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,

Ina e ono ka hewa ma kona wana, A e huna ia mea malalo o kona alelo;

13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,

Ina e aua ia mea, a haalele ole ia, A e malama hoi ia mawaena konu o kona waha;

14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.

O ka ai iloko o kona naau e hoololiia, Oia ka mea make o na moonihoawa iloko ona.

15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.

Ua moni no ia i ka waiwai, A e luai hou aku no ia mea; Na ke Akua e hoohemo ia mea mai kona opu aku.

16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.

E omo no oia i ka mea make o na moonihoawa: O ke elelo o ka moomake e pepehi ia ia.

17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.

Aole ia e ike i ua kahawai, I na muliwai, me na kahawai o ka meli, a me ka waiu.

18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.

E hoihoi aku no ia i ka mea ana i luhi ai, aole ia e moni iho ia; E like me ka waiwai e hoihoiia'aku, aole ia e olioli ilaila.

19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.

No ka mea, na hookaumaha, ua haalele i ka poe ilihune; Ua lawe wale aku ia i ka hale ana i kukulu ole ai.

20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.

No ia hoi, aole ia e ike i ka oluolu maloko o kona opu, Aole ia e hookoe i kana mea i makemake ai.

21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.

Aohe mea e koe no kana ai; Nolaila, aole he manaolana no kona pomaikai.

22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.

Ma ka nui ana o kona waiwai, e hiki ka popilikia ia ia; O kela lima keia lima o ka poino e hiki mai ia maluna ona.

23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.

I ka wa e hoopiha ai ia i kona opu, E hoolei mai no ko Akua i kona inaina maluna ona, A e hooua mai no ia maluna ona i kana ai ana.

24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.

E holo aku ia mai ka mea kana hao aku, E houia oia i ke kakaka keleawe.

25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.

Hukiia mai la ia a puka ae mai ke kino mai; A puka ae hoi ka pahikaua huali mai kona au mai; Maluna ona na mea weliweli.

26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.

Ua hoahuia ka poino a pau no kona waiwai; O ke ahi i hoa ole ia e hoopau ia ia; E popilikia ka mea o koe iloko o kona halelewa.

27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.

E hoike mai ka lani i kona hewa; E ku e mai ka honua ia ia.

28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.

O ka waiwai o kona hale, e nalowale ia, E uininiia aku ia i ka la o kona inaina.

29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.

Oia ka uku o ke kanaka hewa mai ke Akua mai, Oia kona hoilina i oleloia mai e ke Akua.