Ordspråksboken 14

1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.

Naag kastoo caqli lahu gurigeeday dhistaa, Laakiinse nacasaddu gacmaheeday ku dumisaa.

2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.

Kii qummanaantiisa ku socda ayaa Rabbiga ka cabsada, Laakiinse kii jidkiisa ku qalloocan wuu quudhsadaa isaga.

3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.

Afka nacasyada waxaa ka soo biqla kibir; Laakiinse kuwa caqliga leh bushimahooda ayaa iyaga dhawri doona.

4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.

Meeshii aan dibi joogin qabaalkii ay wax ka cuni jireen waa baabbah; Laakiinse kordhinta badanu waxay ku timaadaa xoogga dibiga.

5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.

Markhaatigii aamin ahu been ma sheego, Laakiinse markhaatigii been ahu been buu ku hadlaa.

6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.

Kii wax quudhsadaa xigmad buu doondoonaa, mana helo, Laakiinse aqoontu waa u fudud dahay kii waxgarasho leh.

7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.

Nacaska hortiisa ka fogow, Waayo, bushimihiisa aqoon ka heli maysid.

8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.

Ninkii miyir leh xigmaddiisu waa inuu jidkiisa gartaa, Laakiinse nacasyada nacasnimadoodu waa khiyaano.

9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.

Nacasyadu dembigay ku majaajiloodaan, Laakiinse kuwa qumman waxaa ku dhex jirta raallinimo.

10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.

Qalbigu qadhaadhnimadiisuu yaqaan, Oo shisheeyena farxaddiisa lama qaybsado.

11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.

Guriga kuwa sharka leh waa la afgembiyi doonaa, Laakiinse taambuugga kuwa qummanu waa barwaaqoobi doonaa.

12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.

Waxaa jirta waddo dadka la hagaagsan, Laakiinse dhammaadkeedu waa waddooyinka dhimashada.

13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.

Qalbigu xataa qosol waa ku murugoodaa, Oo farxad dhammaadkeeduna waa caloolxumo.

14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.

Kii xaqnimada qalbigiisa dib ugaga noqdaa jidkiisuu ka dhergi doonaa, Oo ninkii wanaagsanuna wuxuu ka dhergi doonaa naftiisa.

15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.

Kii garaaddaranu eray kasta wuu rumaystaa, Laakiinse kii miyir lahu socodkiisa aad buu u fiiriyaa.

16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.

Ninkii caqli lahu waa cabsadaa, oo sharka wuu ka noqdaa; Laakiinse nacasku waa ciishoodaa, wuuna isku kalsoon yahay.

17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.

Kii degdeg u cadhoodaa nacasnimuu wax ku sameeyaa, Oo ninkii sharnimo hindisana waa la neceb yahay.

18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.

Garaadlaawayaashu nacasnimay dhaxlaan, Laakiinse kuwii miyir leh waxaa madaxa loo saaraa taaj aqoon ah.

19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.

Kuwa sharka lahu kuwa wanaagsan hortooda ayay ku foororsadaan, Oo kuwa xunxunna waxay ku foororsadaan irdaha kuwa xaqa ah.

20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.

Miskiinka xataa deriskiisu waa neceb yahay, Laakiinse taajirku saaxiibbo badan buu leeyahay.

21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.

Kii deriskiisa quudhsadaa wuu dembaabaa, Laakiinse kii miskiinka u naxariistaa waa barakaysan yahay.

22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.

Kuwa sharka ku fikiraa sow ma qaldamaan? Laakiinse kuwa wanaagga ku fikira waxaa u ahaan doona naxariis iyo run.

23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.

Hawl kasta faa'iidaa ku jirta, Laakiinse hadalka bushimuhu wuxuu keenaa caydhnimo keliya.

24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.

Kuwa caqliga leh taajkoodu waa maalkooda, Laakiinse nacasyada nacasnimadoodu waa nacasnimo keliya.

25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.

Markhaatigii run ahu nafuu samatabbixiyaa, Laakiinse kii been sheegaa waa khaayin.

26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.

Rabbiga ka cabsashadiisu waxay leedahay kalsoonaan xoog leh, Oo carruurtiisuna waxay lahaan doonaan meel ay magangalaan.

27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror

Rabbiga ka cabsashadiisu waa il nololeed, Si dabinnada dhimashada looga leexdo.

28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.

Sharafta boqorku waxay ku jirtaa dadka badnaantiisa, Laakiinse baabba'a amiirku wuxuu ku jiraa dadka yaraantiisa.

29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.

Kii cadhada u gaabiyaa waa garasho badan yahay; Laakiinse kii degdeg u cadhoodaa nacasnimuu sarraysiiyaa.

30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.

Qalbigii degganu waa nolosha jidhka, Laakiinse hinaaso waa qudhunka lafaha.

31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.

Kii miskiinka dulmaa wuxuu caayaa Kan sameeyey, Laakiinse kii ka baahan u naxariistaa wuu murweeyaa.

32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.

Kii shar leh waxaa lagu afgembiyaa sharnimadiisa, Laakiinse kan xaqa ahu rajuu leeyahay markuu dhinto.

33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.

Xigmaddu waxay taal kii garasho leh qalbigiisa, Laakiinse wixii nacasyada uurkooda ku jiraa waa ismuujiyaa.

34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.

Xaqnimadu quruun way sarraysiisaa, Laakiinse dembigu waa u ceeb dad kasta.

35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.

Boqorka raallinimadiisa waxaa leh midiidinkii caqli ku shaqeeya, Laakiinse wuxuu u cadhoon doonaa kii ceeb sameeya.