Psaltaren 2

1 Varför larma hedningarna och tänka folken fåfänglighet?

何なればもろもろの國人はさわぎたち諸民はむなしきことを謀るや

2 Jordens konungar resa sig upp, och furstarna rådslå med varandra, mot HERREN och hans smorde:

地のもろもろの王はたちかまへ群伯はともに議り ヱホバとその受膏者とにさからひていふ

3 "Låt oss slita sönder deras bojor och kasta deras band ifrån oss."

われらその械をこぼち その繩をすてんと

4 Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem.

天に坐ずるもの笑ひたまはん 主かれらを嘲りたまふべし

5 Då talar han till dem i sin vrede, och i sin förgrymmelse förskräcker han dem:

かくて主は忿恚をもてものいひ大なる怒をもてかれらを怖まどはしめて宣給ふ

6 "Jag själv har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg."

しかれども我わが王をわがきよきシオンの山にたてたりと

7 Jag vill förtälja om vad beslutet är; HERREN sade till mig: "Du är min son, jag har i dag fött dig.

われ詔命をのべんヱホバわれに宜まへり なんぢはわが子なり今日われなんぢを生り

8 Begär av mig, så skall jag giva dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom.

われに求めよ さらば汝にもろもろの國を嗣業としてあたへ他の極をなんぢの有としてあたへん

9 Du skall sönderslå dem med järnspira, såsom lerkärl skall du krossa dem."

汝くろがねの杖をもて彼等をうちやぶり陶工のうつはもののごとくに打砕かんと

10 Så kommen nu till förstånd, I konungar; låten varna eder, I domare på jorden.

されば汝等もろもろの王よ さとかれ地の審士輩をしへをうけよ

11 Tjänen HERREN med fruktan, och fröjden eder med bävan.

畏をもてヱホバにつかへ戦慄をもてよろこべ

12 Hyllen sonen, så att han icke vredgas och I förgåns på eder väg; ty snart kunde hans vrede upptändas. Saliga äro alla de som taga sin tillflykt till honom.

子にくちつけせよ おそらくはかれ怒をはなちなんぢら途にほろびんその忿恚はすみやかに燃べければなり すべてかれに依頼むものは福ひなり